Innehållsförteckning
I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet.
Enligt Cronlund (1996, s. 117) får barnet sin etniska identitet genom föräldrarna, uppväxtmiljön och socialisation. De normer, traditioner och tankemönster som finns i den kulturmiljö som barnen lever i förmedlas genom skolan och föräldrarna.
På vilket sätt bidrar skolan till vår socialisation?
Skolan som skyddsfaktor Skolverksamheten består i allra högsta grad av olika typer av relationer och sociala interaktioner med andra och utgör därför en social grund för många ungdomar. Verksamheten bidrar till en naturlig socialisation och ingjuter en känsla av gemenskap, stabilitet och tradition.
Genom att fostras lär sig individer hur de bör agera samt vilka normer och värderingar som existerar i just det samhället som de fostras i. Eftersom att det är normer och värderingar som styr hur och i vilken riktning som individer fostras, förändras detta över tid, enligt Foucault.
Studierna i översikten visar på hur förskolans pedagoger kan stötta barnen i att utveckla dessa förmågor, främst genom att vara lyhörda inför deras behov och intressen. Att vara lyhörd innebär att lyssna in och försöka förstå vad barnen uttrycker, för att sedan anpassa undervisningen utifrån detta.
Hur kan socialisationen bidra till stabilitet i samhället?
Socialisationsverktyg. Attityder är någorlunda stabila inställningar till något centralt för individen. Våra attityder hjälper oss att stabilisera och ordna vår tillvaro. En attityd består av en kunskapsdel, en känslodel och en handlingsberedskap.