Innehållsförteckning
Varför kan algblomning orsaka Bottendöd?
Syrebrist och bottendöd En ökad primärproduktion i en akvatisk miljö (hav, sjö eller vattendrag) leder till en stor andel växtalger som lägger sig i ett lager på ytan. När växtalgerna sedan dör så sjunker de till botten där de bryts ned av mikroorganismer. Denna nedbrytning är till stor del aerob.
Vad menas med Bottendöd?
När näringsämnena kommer ut i havet sätter det fart på tillväxten där, småningom faller stora mängder dött material ner till botten och bryts ner – till det åtgår syre, i värsta fall allt syre. Då bildas en miljö där inga bottendjur eller fiskar kan leva. Världens största syrefria bottenområde finns i Östersjön.
Vad är konsekvenserna av algblomning?
I Sverige orsakas flertalet algblomningar av cyanobakterier, tidigare kallade blågröna alger. I samband med algblomningen kan det bildas gifter, toxiner, som kan vara toxiska för människan. Giftigheten varierar och det krävs laboratorieanalys för en säker bestämning.
Hur påverkas Östersjön av Bottendöd?
Denna process förbrukar i sin tur syre, och när syret förbrukats drivs nedbrytningen vidare av bakterier som producerar giftigt svavelväte. Det tar död på havets botten och djupvattnet, och allt liv som behöver syret för att överleva måste flytta eller gå under.
Vad är en huvudorsak till att Östersjöns ekosystem är mycket känsligt?
Östersjön är alltså ett artfattigt ekosystem och många arter lever nära sin utbredningsgräns. Båda dessa faktorer gör att ekosystemets känslighet för ytterligare påverkan är stor. Det har helt enkelt låg motståndskraft mot störningar. Inom Östersjöns stora avrinningsområde bor 90 miljoner människor.
Varför leder algblomning till syrebrist?
Överflödet av näringsämnen i vattnet gör att det produceras mycket alger. När algerna dör sjunker de ner till bottnen där det organiska materialet bryts ned, vilket förbrukar syre. Vid nedbrytning av stora mängder organiskt material kan syrebrist uppstå.
Hur uppstår de syrefattiga döda bottnarna och vad får de för konsekvenser?
Över hälften av bottenytan och allt vatten djupare än 80 meter saknar helt bottendjur och fisk. Delvis är syrebristen en följd av havsområdets naturliga förutsättningar, men problemen har snabbats upp och förvärrats av över- gödningen. Olyckligtvis orsakar syrebristen i sin tur förändringar i näringsämnenas kretslopp.
Vad kan man göra för att minska övergödning?
Jordbrukare kan bidra till att minska övergödningen genom att:
- Upprätta gödselräkenskaper för att balansera gödslingen till grödans behov.
- Vidta åtgärder för att minska växtnäringsläckaget till vattendrag – till exempel tvåstegsdiken, fånggrödor och kantzoner samt anlägga och sköta våtmarker.
Hur påverkas människor av algblomning?
Vid bad i vatten med algblomning kan olika symtom förekomma. I första hand ses symtom som hudirritation (klåda, utslag) och ögonbesvär, men också illamående, kräkningar och diarréer. Hudirritationen är troligen mer av allergisk art än toxisk, då det inte är alla badande som drabbas.
Hur påverkar algblomning människor?
Människor kan drabbas av illamående, kräkningar, diarré, feber, hudirritation och ögonbesvär. Barn, särskilt småbarn, får lättare i sig vatten och bör därför hållas ifrån vatten med algblomning eller under uppsikt. Djur som dricker algbemängt vatten kan bli allvarligt sjuka eller dö av förgiftning.
Hur kan köttproduktion i inlandet leda till övergödning i Östersjön?
Om kött och övergödning
- Ändrat klimat med fler störtskurar, vilket i samhällen med dagvatten i samma ledningar som avloppsvattnet ger bräddning av reningsverken.
- Läkemedel kan inte renas bort utan skadar livet i vattendrag och sjöar.
- Många avloppledningar är gamla och behöver förnyas.
Hur syresätts ytvattnet i Östersjön?
Vid västliga stormar kan stora mängder saltvatten komma in i Östersjön, i så kallade saltvatteninbrott. Det söta –och lättare – vattnet från floder och vattendrag lägger sig vid ytan, där det syresätts av atmosfären och växternas fotosyntes. Mellan det söta och salta vattnet bildas ett språngskikt, som separerar dem.