Innehållsförteckning
Varför skriver man mej?
Kan man använda formerna mej, dej, sej i dag i skrift? Svar: Det är en stilfråga. I mer formell text används mig, dig, sig, men i mer informell eller talspråksnära text kan man använda mej, dej, sej.
Är det korrekt att skriva mej?
Eller om det är fel att säga ”jag är längre än dig” eller om mig, dig och sig lika gärna kan stavas mej, dej och sej. Det korta svaret på den sista funderingen är att SAOL har mig, dig, sig som förstahandsvarianter och mej, dej och sej som vardagliga former.
Kan man skriva säja?
Kan man skriva säja och säjer i stället för säga och säger? Svar: Vi rekommenderar säga och säger i nästan alla sammanhang. Säja och säjer är talspråkshärmande stavningar, som passar när man vill skriva just talspråkligt.
Är dej ett ord?
Det rätta svaret är att det kan stavas både dig och dej.
Kan man skriva nån?
Kortformerna nån, nåt, sån, sånt och sen är talspråkliga. De ska inte användas i skrift om man inte uttryckligen vill skriva talspråksnära. I sakprosa används någon, något, sådan, sådant och sedan. Formen ren som förekommer i Finland uppfattas som ålderdomlig och poetisk i svenskan.
Vad betyder säja?
Säja kan beskrivas som ”vardaglig stavningsvariant av säga”. Här nedanför kan du se alla synonymer, motsatsord och betydelser av säja samt se exempel på hur ordet används i det svenska språket.
Får man skriva sån?
Kortformerna nån, nåt, sån, sånt och sen är talspråkliga. De ska inte användas i skrift om man inte uttryckligen vill skriva talspråksnära. I sakprosa används någon, något, sådan, sådant och sedan.
Är det sa eller sade?
Lade och sade är de längre formellare varianterna, som normalt uttalas la och sa, därav kortformerna. I dag börjar sade verka gammaldags i vissa texter och sa uppfattas alltmer stilmässigt neutralt. När det gäller lägga är däremot lade fortfarande den vanliga formen i skrift.
När skrev man dej?
Redan under början av 1800-talet användes mej, dej, sej som en talspråksmarkör i dramatik och skönlitteratur. ”Ja’ e’ inte du för dej! Vi är du, men jag säger aldrig du till honom”, skriver författaren Fredrik Cederborgh 1818.