Innehållsförteckning
Vad heter en stor geting?
Bålgeting (Vespa crabro) är den största samhällsbyggande getingen i Europa. Den bygger sitt bo främst i ihåliga ekar och andra lövträd, men kan också bo i människors byggnader. Den äter större och mindre insekter, och tillfredsställer sitt sockerbehov främst genom att dricka sav från lövträd.
Vilka Getingarter finns i Sverige?
Vanligaste getingarna i trädgården – fyra arter att ha koll på
- 1Bålgeting. Foto: Lars-Åke Janzon. Vespa crabro.
- 2Vanlig geting. Foto: Lars-Åke Janzon. Vespa vulgaris.
- 3Rödbandad geting. Foto: Lars-Åke Janzon. Vespa rufa.
- 4Husgeting. Foto: Lars-Åke Janzon. Vespa germanica.
Vad händer om man blir stucken av en bålgeting?
Ett stick av geting, bi eller humla brukar ge en intensiv och pulserande smärta i området där du har blivit stucken. Kort därefter rodnar och svullnar området. Det brukar även svida och klia. Första dygnet efter sticket kan svullnaden öka och smärtan kan stråla ut från stickstället.
När sticker getingar?
Getingen sticker när den känner sig hotad, t ex när den blir klämd eller trampad på eller när den vill försvara sitt bo eller revir. Getingar är som mest aggressiva i augusti. Jordgetingar är ingen specifik art utan kallas så för att de bygger sina bon under marken.
Finns Mördargeting i Sverige?
Getingen har konstaterats i Spanien, Portugal, Belgien och Storbritannien, utöver Frankrike och Italien. De har ännu inte nått till Sverige, men har kapacitet att ta sig norrut och kan hota bin i södra delarna av landet.
Hur många arter av getingar finns i Sverige?
Solitära eller sociala Av de solitära getingarna finns det 37 arter i Sverige. Dessutom finns ytterligare en art som tillhör pappersgetingarna. Man skiljer på solitära och sociala getingar. De solitära lever inte i samhällen och har ingen arbetarkast, bara honor och hanar.
Har han getingar Gadd?
Vuxna djur dricker främst nektar. Getingen har en gadd utan hullingar, som gör att den kan sticka flera gånger. Getingarna finns över hela världen och det finns både solitära och sociala arter.