Innehållsförteckning
Vad menar man med reinkarnation inom hinduismen Tror du att reinkarnation är möjlig?
Reinkarnation eller själavandring är tron på att själen/jaget återföds i en ny kropp efter döden, antingen som människa eller djur beroende på vilka handlingar (goda och onda) som utförts i det tidigare livet.
Hur ser hinduismen på reinkarnation?
Centralt i den hinduistiska synen på reinkarnationen är samsara från den karma man skapat genom att utföra goda eller onda handlingar, enligt principen som man sår får man skörda.
Hur ser hinduismen på själen?
Hinduismen ser världen som ett evigt kretslopp där alla levande väsen återföds efter döden. Om man återföds som människa eller ett lägre djur beror på hur man har levat. Målet är att uppgå i världssjälen, Brahman, och utslockna helt i nirvana.
Vad innebär karma lagarna?
Vad karma är Inom buddhismen är karma lagen om orsak och verkan – varje handling leder till en motsvarande reaktion. Buddhisterna ser karma som en av universums naturliga krafter, precis som gravitationskraften. Enligt karmans lag om orsak och verkan genererar alla våra handlingar, tankar och avsikter energi.
Hur ser Brahma ut?
Brahma är skaparguden. Genom honom har världen blivit till. Han avbildas med fyra ansikten vända åt de olika väderstrecken. Han håller ett radband, en helig bok, en spira och en vattenkruka.
Hur kan man bryta återfödelsen?
Moksha[redigera | redigera wikitext] Moksha (sanskrit ”befrielse”) är ett begrepp inom hinduismen och buddhismen, inom vilka alla varelser ständigt återföds i samsara. Vad den enskilda människan bör sträva efter är att genom rätt träning uppgå i världsalltet genom moksha, vilket betyder ”befrielse från återfödande”.
Hur bryter man samsara?
Inom hinduismen strävar man efter att komma ur samsara med dess kretslopp av återfödelse. Först då uppnås moksha – befrielse eller frälsning. Att återfödas är negativt. För att slippa återfödas måste all karma utplånas.
Hur kan man förklara vad en själ är?
själ, den del av en individs personlighet som kan sägas innefatta de egenskaper vilka möjliggör tanke-, känslo- och viljeliv. Människor (och andra högre utvecklade djur) är inte uteslutande kroppsliga organismer, de befinner sig också i olika mentala tillstånd.