Vad gjorde man i väderkvarn?
Den övre stenen, löparen, roterar mot den undre fasta stenen, liggaren. Mälden fylls på genom centrumhålet i löparen (ögat), och mjölet samlas upp i ett mjölkar som omsluter liggaren. Vid användning spänns segel på vingarna för att fånga vinden.
Hur har väderkvarnar påverkat samhället?
Väderkvarnarna användes också till att driva sågverk, lumpstampar och snuskvarnar. När så småningom ångmaskinen uppfanns var väderkvarnens sista dagar räknade och in på 1900-talet slutade de användas. Det var först på 1930-talet som man började utveckla ett nytt sätt att använda vindsnurrorna.
Hur har väderkvarnar påverkat miljön?
Vindkraftsverken påverkar landskapsbilden och ger ifrån sig ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskning tyder hittills på att djurlivet påverkas i begränsad omfattning av vindkraftverk. Det finns en risk att fåglar och fladdermöss störs eller krockar med vindkraftverken.
Hur många kvarnar finns det på Öland?
I slutet av 1800-talet fanns ca 2000 väderkvarnar på Öland. Idag återstår drygt 350, de flesta stubbkvarnar, där hela kvarnhuset vrids runt på en ekstubbe. Några är av holländarmodell där endast kupolen vrids runt. Vi har tagit med både större och mindre kvarnar och sådana som har olika utformning.
Vad sker vid malning?
Malning av säd till mjöl. När säden kommer till kvarnen är den tröskad, det betyder att sädeskornen har tagits ur axen. Det första som händer i kvarnen är att säden körs genom rensverket. Där rensar man bort diverse skräp, som kommer med vid tröskningen, samt avlägsnar sädeskornens skägg, spetsen och en del av grodden.
Hur gjorde man mjöl förr?
En av de allra äldsta teknikerna som finns för att tillverka mjöl är genom att kombinera en stenmortel och en mortelstöt. Det var som en liten kvarn där man arbetar med händerna. Det användes för att bryta sönder säden. Man använde sig också av en avlång sten med en fördjupning i där man la säden.
https://www.youtube.com/watch?v=bDMSkUQW6yU