Innehållsförteckning
När kan man inte överklaga?
Huvudregeln i svensk rätt är att en dom eller ett beslut får överklagas av den som domen eller beslutet rör om avgörandet har gått henne eller honom emot. Överklagandet ska skickas in till den instans som meddelade beslutet eller domen.
Vilka kommunala beslut kan inte överklagas?
Beslut som är av rent förberedande eller rent verkställande art kan inte överklagas. Det finns två typer av besvär över kommunala beslut, laglighetsprövning och förvaltningsbesvär.
Över vilka beslut anförs förvaltningsbesvär?
Ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär endast av den som har begärt omprövning. Om ett förvaltningsbeslut har ändrats eller upphävts vid omprövningen, får besvär anföras över omprövningsbeslutet också av den som har besvärsrätt enligt lagen.
Kan en överklagan nekas?
Däremot kan man inte överklaga nämndens ställningstagande till, om det behövs tekniskt samråd eller inte. En anmälan överklagas inte. Däremot kan ett nekat startbesked eller ett startbesked där villkoren inte kan accepteras överklagas till Länsstyrelsen av byggherren.
Vad är skillnaden mellan förvaltningsbesvär och laglighetsprövning?
Om beslutet rör dig själv och du anser att själva beslutet är fel kallas det förvaltningsbesvär. Om du tycker att det var fel av kommunen att ens fatta beslutet kallas det för laglighetsprövning (tidigare kommunalbesvär).
Vilka beslut går att överklaga?
En överklagan ska i normalfallet inkomma till den myndighet som har fattat beslutet inom tre veckor från den dag då klaganden har tagit del av beslutet (23 § FL). Myndigheten ska ta ställning till om överklagan kan anses vara inkommen i rätt tid.
Vem gör Rättidsprövning?
Byggnadsnämndens rättidsprövning. När ett överklagande har lämnats in och nämnden gjort en bedömning av om det ska ske en ändring av beslutet ska byggnadsnämnden sedan göra en rättidsprövning. Rättidsprövning innebär att nämnden bedömer om överklagandet har kommit in inom den överklagandetid som gäller för beslutet.
Vad krävs för att Högsta domstolen ska ta upp ett mål?
Högsta domstolens viktigaste uppgift är att genom konkreta mål skapa vägledande avgöranden – prejudikat. För att domstolen ska ta upp ett mål krävs i regel ett prövningstillstånd. Högsta domstolen beslutar också i fråga om resning, domvilla och olika ärenden.