Innehållsförteckning
Vilka undersökningar görs vid epilepsi?
Epilepsi är en diagnos som ställs efter klinisk undersökning. Till hjälp i utredningen ingår ofta skiktröntgen och magnetkameraundersökning av hjärnan, samt EEG. Vanliga blodprover och EKG brukar också tas. Behandlingen innebär i första hand att man vill minska risken för fortsatta anfall.
Hur konstaterar man epilepsi?
Svar från undersökningar med magnetresonanstomografi, MR, elektroencefalografi, EEG och eventuellt datortomografi, DT, kan därför också ge stöd för diagnosen epilepsi. Rätt diagnos är avgörande vid val av behandling och för att kunna göra en rimlig prognos för patienten.
Hur utreds epilepsi?
Den som misstänks ha epilepsi får hjärnans elektriska aktivitet undersökt med EEG. Ibland syns typiska förändringar i aktiviteten. Det är dock lika vanligt att EEG inte visar något särskilt. I en epilepsiutredning ingår vanligen utredning med bildgivande metoder (datortomografi eller magnetkamera).
Kan man framkalla epilepsi?
Anfallen kan bland annat orsakas av sjukdomar, skallskador, hjärntumörer eller medfödda skador. Du kan också få epilepsi om du tidigare haft en stroke. Det finns även fall där läkarna inte kan hitta någon orsak, så är det för ungefär hälften av de som drabbas av epilepsi. Du kan få epilepsi när som helst under livet.
Vad är behandling vid epilepsi?
Behandlingen vid epilepsi består i första hand av läkemedel, så kallade antiepileptika. Dessa läkemedel är förebyggande och minskar risken för anfall så länge du tar dem. Läkemedlen måste tas regelbundet, ibland flera gånger per dag. Behandling vid ett pågående anfall.
Kan hjärnan vara överaktiv om du har epilepsi?
Hjärnans nervceller är överaktiva om du har epilepsi. Det kan orsaka olika typer av anfall. Mellan anfallen finns inget som visar att du är sjuk. Du behöver oftast läkemedel för att förebygga anfall om du har epilepsi.
Vad är epileptiska anfall?
Hur anfallen blir beror på vilken del av hjärnan som är påverkad. Därför indelas epileptiska anfall i två huvudtyper: Generaliserade anfall, då stora delar av hjärnan är inblandade från anfallets start. Fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan.