Innehållsförteckning
Varför skräpar vi ner?
De tre vanligaste förklaringarna till att vi skräpar ner är: Sociala normer. Vi gör som andra gör och om de skräpar ner utan att det får konsekvenser blir det en signal om att det är okej att göra så. Är det redan skräpigt på en plats så är det större risk att fler skräpar ner där.
Vem är ansvarig för nedskräpning?
Kommunernas ansvar Enligt miljöbalken är det förbjudet att skräpa ned. Trots det hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe. Kommunen ansvarar enligt gaturenhållningslagen för städning på gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan och som kommunen är huvudman för.
Vad händer om vi fortsätter skräpa ner?
Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i havet. Djur på land kan också skadas av skräp. Aluminiumburkar som hamnar på åkrar strimlas sönder vid skörden och kan hamna i foder som sedan skadar kor allvarligt. Glassplitter och andra vassa föremål kan också skada djur.
Hur påverkas människan av nedskräpning?
Nedskräpningen ger en ökad otrygghet och minskad trivsel på gator och torg och i våra bostadsområden. Skräpet är slöseri. Nedskräpningen påverkar också klimatet negativt. Att slänga saker i naturen är ett resursslöseri.
Hur mycket plast slänger vi per år?
Var hamnar plastavfallet? Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton plast per år.
Hur förstör skräp naturen?
Nedskräpningen påverkar miljön negativt och djur som fåglar, fiskar och sälar skadas och dör. Dessutom bryts plast från exempelvis plastpåsar ned i små mikropartiklar, partiklar som lätt binder gifter. Partiklarna äts upp av djur och fiskar och så småningom hamnar både plasten och gifter på våra tallrikar.
Vilket är det största problemet med skräp?
Nedskräpningen är ett av vår tids största samhällsproblem. Skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör städer otrygga och kostar samhället mycket pengar – helt i onödan.
Vem skräpar ner?
Dessa grupper tros vara de som skräpar ner mest: Yngre vuxna 18-29 år. Rökare. Ungdomar 13-17 år.
Vad slängs mest i naturen?
Fimpar och snus är det vanligaste skräpet Kategorierna som mättes i undersökningen var plast, papper/kartong, metall, glas, organiskt material och annat. ”Annat” svarade för hela 78 procent av skräpet, i kategorin ingår exempelvis ballonger, våtservetter, cigarettfimpar och portionssnus.