Innehållsförteckning
Hur får stål ökad hårdhet?
Stål kan i sin tur legeras med andra grundämnen, som mangan, vilket ökar hållfastheten och värmeresistensen, eller krom och nickel som gör stålet rosttrögt. Dessa kallas legerade stål. Stål kan även härdas, för att öka hårdhet och slitstyrka i ytskiktet.
Vilken metod används för att öka hårdheten hos olika material?
För att få lämplig hållfasthet under ytan och i kärnan av arbetsstycket legerar man stålet med mangan, krom och ibland även nickel och molybden. Processteget där kol tillförs materialets yta kallas uppkolning eller inkolning.
På vilket sätt förändras stål när det härdas?
När stål hettas upp sker en kemisk reaktion där järn- och kolatomerna vid en viss temperatur bildar en ny molekylstruktur som kallas austenit. Får stålet svalna långsamt återtar det sin ursprungliga struktur; ferrit.
Vilken färg och bokstav får stål enligt ISO standard?
ISO P – Stål är den största materialgruppen, och det finns i många olika varianter, från olegerat till höglegerat och inklusive stålgjutgods och ferritiska och martensitiska rostfria stål. Bearbetbarheten är oftast god, men skiljer sig mycket åt beroende på materialhårdhet, kolhalt etc.
Hur kan man härda stål?
I sin ursprungliga form härdas metaller, i synnerhet järn och stål, genom att man värmer föremålet tills det blir rödglödgat och sedan snabbt kyler det genom att doppa det i saltvatten eller olja och i vissa fall luft.
Vad är Seghärdning?
Seghärdning består av en värmebehandlingsprocess i två steg. Steg ett omfattar härdning, där stål austenitiseras till ungefär 900 °C och därefter snabbt kyls ner med vatten eller olja. Steg två består av anlöpning av materialet för att uppnå de önskade materialegenskaperna.
Kan man härda rostfritt?
Vissa typer av rostfritt stål kan härdas. Detta är särskilt det så kallade martensitiska stålet, där kombinationen av hög kolhalt (C) och låg kromhalt (Cr) gör att stålet kan härdas av höga temperaturer och snabb nedkylning.
Vad innebär färgkodning?
Sifferkoden vid varje kulör berättar om hur kulören är uppbyggd. Kulörtonerna är organiserade i en cirkel mellan elementarkulörerna gult (Y), rött (R), blått (B) och grönt (G). G10Y är en grön kulör med 10 % gulhet medan G60Y är grönt med 60 % gult (vilket gör kulören mer gul än grön).