Innehållsförteckning
Vem kan ge stamceller?
Register med friska givare När det inte finns ett syskon som kan vara givare kan du få stamceller från en person med samma vävnadstyp. Tobiasregistret är Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller.
Vad kan man använda stamceller till?
Förutom att stamceller spelar stor roll under utvecklingen, underhåller och återbildar de kroppens vävnader i vuxen ålder. Celler från benmärgen kallas blodstamceller och kan utvecklas till röda och vita blodkroppar. Sedan många år används blodstamsceller i behandlingen av bland annat leukemi (blodcancer).
Hur doneras blodstamceller?
Det finns två sätt att ge blodstamceller. Det vanligaste sättet är att utvinna stamcellerna ur blodet. Den andra metoden är att ta ut benmärg ur höftbenet och utvinna stamcellerna ur den. Vilken av metoderna som används beror på en mängd olika saker, bland annat patientens ålder och vilken sjukdom hen lider av.
Vad är bra med stamcellsforskning?
Tack vare stamcellsforskning förstår vi till exempel idag rätt bra de tidigaste skedena i människans utveckling och kan differentiera stamceller till olika specialiserade celler och mini-vävnader i laboratoriet. Dessutom har många orsaker till tidigare dåligt kända sjukdomar upptäckts tack vare stamcellsforskning.
I första hand söker man efter någon, ett syskon eller en person som anmält sig till donationsregister, som har samma HLA-typ som den som ska få stamceller. Om ingen sådan lämplig donator finns, kan ibland en släkting (syskon, förälder eller barn) som är till hälften lika vara donator.
Hur går det till att transplantera?
En transplantation innebär att du får en ny njure inopererad. Du kan få njuren från en levande person eller från en person som nyligen dött. Det är vanligt att vara kvar på sjukhuset i ungefär en vecka efter operationen. Du kan leva som vanligt efteråt, men du behöver ta läkemedel.