Innehållsförteckning
Hur ska lovliga stridsåtgärder lösas?
Om det uppkommer en olovlig stridsåtgärd så är parter som är bundna av avtal enligt 42 § skyldiga att försöka hindra eller verka för att en olovlig stridsåtgärd upphör. Parterna är också skyldiga att ta upp överläggningar, med anledning av stridsåtgärden och gemensamt verka för att åtgärden upphör.
Har man rätt att strejka?
Rätten att strejka står i grundlagen. En mildare variant av strejk är övertidsblockad, alltså att de anställda vägrar jobbar övertid. Arbetsgivarens kan svara med så kallad lockout, att de anställda blir utestängda från arbetsplatsen utan lön.
Vad händer om man strejkar?
Om du är uttagen i strejk, eller om arbetsgivaren har svarat med en lockout så du inte får jobba, får du ingen lön av arbetsgivaren. Däremot får du konfliktersättning från ditt förbund. Hur stor ersättningen är beslutas av respektive förbundsstyrelse från gång till gång.
I vilka situationer kan en facklig organisation vidta stridsåtgärder under tid när kollektivavtal gäller?
Enligt 2 kap. 14 § regeringsformen (RF) har en förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Före den 1 januari 2011 reglerades grundlagsskyddet för stridsåtgärder i 2 kap. 17 § RF.
Vad är olovlig stridsåtgärd?
Olovliga stridsåtgärder är när facket eller arbetsgivaren tar till stridsåtgärder trots att det råder fredsplikt mellan dem via kollektivavtalet. Att inte varsla om stridsåtgärden när lagen kräver det gör också åtgärden olovlig.
Vilka stridsåtgärder kan arbetsgivarna och arbetstagarna ta till?
De vanligaste stridsåtgärderna är arbetsinställelser, dvs. strejk och lockout. Av andra former kan nämnas blockad och bojkott. Såsom är vanligt i demokratiska stater upprätthålls i Sverige en princip om rätt för arbetsmarknadens parter att vidta fackliga stridsåtgärder om inte annat följer av lag eller avtal.