Innehållsförteckning
Vad är en dispositiv lagregel?
En lag som kan avtalas bort eller åsidosättas och inte behöver följas. En lag (eller en enskild bestämmelse i en lag) kan vara dispositiv. Detta är framförallt vanligt inom avtalsrätt i förhållanden mellan jämbördiga parter (mellan två fysiska personer eller mellan två juridiska personer).
Vad menas med tvingande och dispositiva regler?
En dispositiv lag innebär till skillnad från en tvingande lag att man kan avtala bort bestämmelser. Lagen hindrar då inte ett upprättat avtal parterna emellan. Framförallt fyller en dispositiv lagstiftning en utfyllande funktion. Lagen tillämpas i sin helhet då parterna inte avtalat om något särskilt.
Vad är skillnaden mellan en tvingande och dispositiv lag?
Skillnaden mellan dispositiv lag och tvingande lag (även kallat för indispositiv lag) är att, dispositiv lag är frivillig och går att avtala bort i del eller helhet. Tvingande lag (indispositiv lag) är däremot lagstiftning som inte går att avtala bort.
Vad innebär Semidispositiva bestämmelser?
Semidispositiv lag En lag som kan avtalas bort helt och hållet är dispositiv. En lag som är semidispositiv kan också avtalas bort eller avvikas från, men bara på ett särskilt sätt som anges i den aktuella lagen. Även enskilda bestämmelser kan vara semidispositiva.
Vad i LAS är Semidispositiva?
Det är viktigt att komma ihåg att många av reglerna i LAS är så kallat semidispositiva, det innebär att det går att göra undantag från lagregeln i kollektivavtal. För en del arbetstagare tillämpas inte lagen om anställningsskydd.
Hur vet man om en lag är tvingande eller dispositiv?
Ett tips är att titta i de första paragraferna – det brukar ofta stå där. Framgår det att man får avtala bort villkoren i lagstiftningen är den dispositiv, står det att man inte får avtala bort villkoren i lagstiftningen är den tvingande.