Innehållsförteckning
Varför jävsregler?
Jävsregler syftar till att garantera objektivitet och opartiskhet vid beredning, föredragning och ställningstagande och till att skapa förtroende hos berörda och allmänhet för att detta sker. Bestämmelser om jäv för myndigheter finns i Förvaltningslagen (SFS 1986:223).
Vem kan vara jävig?
Både tjänstemän och förtroendevalda kan vara jäviga. Den som anser sig jävig ska själv anmäla detta och får inte delta i handläggningen av ärendet, alltså inte heller i förberedelserna för beslut. Om en jävig person deltagit i handläggningen kan domen eller beslutet upphävas om någon överklagar.
Var regleras jäv?
Vad är jäv? Med jäv avses omständighet som kan rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett ärende. De omständigheter som utgör jäv återfinns i förvaltningslagen 16 och 17 §§.
Vem bedömer om du är jävig?
Jävsreglerna innebär att en aktieägare eller ombud inte får rösta i frågan. I enmansbolag är aktieägaren inte jävig. Inte heller är aktieägaren jävig om samtliga aktieägare är jäviga i ett enskilt ärende. Huruvida en röstberättigad person är jävig avgörs av stämmans ordförande.
När ska jäv anmälas?
För att jäv ska föreligga krävs det inte att personen är partisk utan det är tillräckligt att situationen är sådan att det finns skäl att misstänka partiskhet för att det ska vara jäv. Jävsreglerna i kommunallagen talar om när någon kan tänkas ha ett sådant intresse i ett ärende att dennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Vad räknas som jävig?
När uppstår en jävssituation?
Jäv är när en anställd eller förtroendevald anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hens opartiskhet kan ifrågasättas. I ett yttrande från Justitiekanslern (JK) från 1995 (dnr 1642-9490) beskrivs intressejäv till följd av aktieinnehav.