Innehållsförteckning
Analysen visar att skärmtiden har ett samband med elevers psykiska hälsa. Hansen (2019, s. 142) skriver att barn och ungdomar med skärmtiden över två timmar ökar risken för depression. Ångest och depression är dubbelt så vanligt bland de som använder skärmar sju timmar per dag än de som är sparsamma med skärmtiden.
Framför allt aktiveras de delar av hjärnan som riktar vår uppmärksamhet mot det som är mest relevant för oss, kallat salience network. – När vi lägger ut en bild eller ett inlägg på sociala medier så registrerar hjärnan en förväntan att bli bedömd, att få bekräftelse, som något viktigt för oss, förklarar Irene Perini.
Risken för depression hos ungdomar ökar redan efter två timmars användning per dag och självmordsfrekvensen ökar redan efter fem timmars användning per dag av sociala medier (Gyllenberg 2018). Det finns idag forskning som visar på att användningen av sociala medier kan kopplas till en sämre psykisk hälsa.
Hur påverkar sociala medier vår personlighet?
Större konsekvenser av hur vi surfar − Hemarbete och distansstudier kan leda till att impulsiva och ängsliga personer får svårare att klara arbete och skola, då de i större utsträckning prioriterar nöjen på internet.
Vidare förklarar Ghazali et. al (2013) att framväxten av sociala medier har gjort att människor idag har lättare att söka information själva, än att ta emot information. Detta gör att människor idag har lättare att finna ett bredare utbud vad gäller bilder av en viss destination.
“Somliga hetskollar sin Facebook för att minska sin ångest, vilket skapar en ohälsosam motivation. Känner man sig stressad blir det lätt ett tvångsmässigt sätt att mildra stressen med tvångsmässiga uppdateringar.” Här tipsar legitimerade psykologen Kajsa Tarén om hur du bäst tar en paus från sociala medier i sommar.