Hur har betygen förändrats?
Preliminär betygsstatistik för våren 2020 visar att skolresultaten inte har förändrats i negativ riktning under vårens pandemi. Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan ökar jämfört med föregående läsår. Samtidigt har fler avgångselever i gymnasieskolan tagit examen inom tre år.
Hur kan lärares arbete beskrivas och förstås?
Den viktigaste enskilda faktorn för lärares arbete är möten med eleverna. Lärarna berättar att de lär av sina elever på olika sätt. De får respons på undervisningen genom elevernas beteende.
Hur var betygen förr?
Betygsskalan som användes var tregradig där godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG) användes. I grundskolan fanns inte, de jure, betyget icke godkänd (IG) till skillnad från i gymnasieskolan.
Hur kan lärares uppdrag förstås utifrån läroplanen?
12 Feldt med flera beskriver att lärarens professionella uppgift är att utgå från att eleverna har förmåga och vilja att ta personligt ansvar för sin inlärning, se till att ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen ges åt alla elever.
Den genomsnittliga betygspoängen har ökat över tid, men den preliminära statistiken från våren 2020 visar en avmattning då det är samma genomsnittliga poäng som 2019. Våren 2020 var den genomsnittliga betygspoängen 14,4 poäng för elever som tog examen eller fick studiebevis om minst 2 500 poäng.
Hur har pandemin påverkat betygen?
Så påverkas betygen Tendenserna är att lärarna gett högre betyg i matte, men lägre i engelska. Samt att friskolorna höjt betygen mer än de kommunala – något som huvudbetänkandet också poängterar.
Helt enkelt saknas viktigt underlag, till exempel betyg från de elever som haft mest distansundervisning under pandemin. – Vad det gäller skolresultaten har det inte hänt så mycket annat än att de inställda nationella proven verkar ha påverkat betygssättningen ganska rejält, på olika håll, säger Jonas Vlachos.