Innehållsförteckning
Hur ofta spola CVK?
Central venkateter (CVK) spolas med 20-40 mL Natriumklorid 9 mg/mL efter varje användning. Den mekaniska rengöringen är en viktig åtgärd för att minska risken för stopp. Spolning genomförs även för att undvika att inkompatibla läkemedel och infusionslösningar kommer i kontakt med varandra.
Vilken är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion hos patienten med en central venkateter?
God hygien hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion [9]. Vid oklar feber ska CVK misstänkas som orsak. Alla tecken på irritation eller infektion runt CVK ska omedelbart rapporteras till ansvarig läkare.
Hur mycket får man ge subkutant?
Överarmens utsida men även bröstkorgen nedanför nyckelbenet är att föredra, bestäm helst i dialog med patienten vad hen föredrar. Vid behov kan flera subkutana infarter sättas, beroende på mängden läkemedel patienten behöver. Subkutana injektioner med större volym än 1 ml kan vara smärtsamma.
När använder man CVK?
En central venkateter är en tunn plastslang som förs in i ett blodkärl på halsen eller under nyckelbenet. Genom slangen kan du få behandling och lämna prover ofta, utan att behöva bli stucken i armen eller på händerna. Venkatetern tas bort när du inte behöver den längre. En central venkateter kallas också CVK.
Vad är orsaken till att du inte blir bra trots att du tagit antibiotika?
Den vanligaste orsaken till att du inte blir bra trots att du har tagit antibiotika är att infektionen inte beror på bakterier, utan på virus. Det finns också andra orsaker till att du inte blir bra: Du har fått fel sorts antibiotika. Du har fått för låg dos.
Varför behöver du inte alltid antibiotika?
Du behöver inte alltid antibiotika. Du behöver inte alltid antibiotika. Kroppen klarar av att bekämpa många infektioner själv, utan antibiotika. Därför är en viktig uppgift för läkaren att bedöma om en infektion behöver behandlas med antibiotika överhuvudtaget.
Vilka antibiotika verkar på olika bakterier?
Det finns olika grupper av antibiotika som verkar på olika sätt och på olika bakterier: 1 Penicilliner 2 Cefalosporiner 3 Tetracykliner 4 Makrolider 5 Kinoloner 6 Trimetoprim och sulfonamider.
Har bakterier blivit resistenta mot antibiotika?
Resistenta bakterier överlever antibiotikabehandling Överdriven användning av antibiotika har gjort att vissa bakterier har blivit motståndskraftiga mot en eller flera sorters antibiotika. Det kallas att bakterierna har blivit resistenta. Resistens är alltså en egenskap hos bakterierna.
Hur ofta ska CVK läggas om?
Omläggning utförs var 3:e till 5:e dag i sluten vård. Om förbandet lossnat, är fuktigt eller förorenat bör omläggning ske omedelbart. I öppenvård/hemsjukvård kan omläggning av praktiska skäl utföras upp till var 7:e dag.