Innehållsförteckning
Vad spelar utseendet för roll för molekyler laddning?
Om polärt kovalenta bindningar är ojämnt fördelade över molekylen får den en positivt och en negativt laddad sida – den blir en dipol. Ett exempel är vattenmolekylen – syre och väte har olika elektronegativitet, och eftersom vattenmolekylen dessutom är böjd blir den en dipol.
Vad visar en molekylformel?
✓ Molekylformel (summaformel): Denna formel anger exakt hur många atomer av varje slag som finns i en molekyl. Men den avslöjar inte exakt hur atomerna sitter bundna till varandra.
Vad menas med Strukturformler?
En strukturformel är en notation som kemister använder för att visa hur atomerna är bundna till varandra i en molekyl. Strukturformler ska inte förväxlas med den enklare typ av kemisk formel som kallas summaformel och bara redogör för antalet atomer av varje atomslag.
Vad har Vattenmolekylen för egenskaper?
Vatten är ett bra lösningsmedel. Det är särskilt bra på att lösa upp jonföreningar – föreningar som består av positiva och negativa partiklar. Vattenmolekylen är varken positiv eller negativ – den är neutral – men den har en positiv och en negativ sida.
Vad är atomer i vår värld?
Atomer. Allt runt omkring oss är uppbyggt av olika ämnen, som i sin tur oftast består av mycket små partiklar som kallas atomer. Det finns bara omkring hundra olika sorters atomer, men dessa kan kombineras på nästan oändligt många sätt och bygger på så vis upp alla de miljoner och åter miljoner olika ämnen som finns i vår värld.
Vad innehåller 118 olika atomslag?
118 olika atomslag (grundämnen) Atomer kan innehålla olika antal av de olika partiklarna, vilket ger dem olika egenskaper. Beroende på detta antal delas de in i olika atomslag. Exempel på olika atomslag är väte, kol, syre, järn och koppar. Varje atomslag har en kemisk beteckning (läs mer om det under formler och modeller) och en plats i det
Vilka partiklar har olika egenskaper i atomen?
De olika partiklarna i atomen har olika elektrisk laddning, vilket ger dem olika egenskaper och roller i atomen. En partikel kan antingen vara positivt laddad, negativt laddad eller oladdad (alltså varken positivt eller negativt laddad).