Vad innebär grupp och period?
De lodräta raderna (kolumnerna) i periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Det finns 18 grupper och sju perioder. Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaper. Det beror på att de har samma antal valenselektroner, alltså elektroner i det yttersta elektronskalet.
Vad är Atomstorlek?
Atomstorleken beror mest av hur många elektroner som en atom har. Om atomen har många elektroner så lägger de sig i flera ”skal” runt kärnan, och då blir atomen större. Så eftersom brom har högre atomnummer så har den fler protoner och också fler elektroner, och därför är den större.
Är en grupp för kemister?
Grupper. I det periodiska systemet bildar ämnena i en kolumn en grupp. Ämnena i en grupp har likartade kemiska och fysiskaliska egenskaper vilket beror på att de, med något undantag, har samma antal valenselektroner i sitt yttersta elektronskal.
Hur ökar Elektronegativiteten?
Elektronegativiteten ökar längs en period eftersom antalet protoner i kärnan ökar. Elektronegativiteten minskar när man går nedåt i en grupp eftersom valenselektronerna är längre från kärnan.
Vad har atomslag i en period gemensamt?
Alla atomslag som är i samma vågräta rad bildar en period och har lika många elektronskal. Eftersom antalet elektronskal inte har någon större påverkan på en atoms egenskaper har atomslagen i samma period inte nödvändigtvis liknande karaktärsdrag.
Vad innebär Atomradie?
Atomradien är ett mått på storleken av atomer. Atomradien mäts på atomer i jämvikt och enheten är pikometer (pm) eller ångström (Å). För fria atomer är begreppet något vagt. Man kan beräkna atomradier med olika kvantmekaniska metoder.
Hur förändras atomradien?
En atoms radie är direkt beroende på ett mycket sofistikerat samband mellan atomens elektroner och protoner. Ju fler protoner i en atomkärna, desto hårdare drar dessa protoner i atomens elektroner som hamnar närmare kärnan pga elektrisk dragningskraft. Då minskar atomens radie.