Innehållsförteckning
Kan stjärnor krocka?
Lysande krockar De två stjärnorna rör sig då snabbare och snabbare mot varandra i en inåtgående spiralrörelse, vilket skapar så kallade gravitationsvågor som sprider sig ut i rymden. Till sist kraschar de två stjärnorna mot varandra och bildar en enda neutronstjärna, som slutligen ofta kollapsar till ett svart hål.
Hur fungerar en stjärna?
En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium genereras ur dessa gaser av stjärnorna.
Hur har de tyngre grundämnena uppstått?
Alla tyngre grundämnen som finns i och omkring oss har sedan bildats i olika processer i universum. Den vanligaste är energiprocessen som får vår sol och andra stjärnor att lysa: i stjärnornas inre smälts små, lätta atomkärnor samman till tyngre atomkärnor, varvid stora mängder energi frigörs.
Hur blir det guld?
All världens guld kommer från kollisionen mellan två döda stjärnor, tror amerikanska astronomer. Forskare tror sig nu veta hur allt guld en gång skapats innan det hamnade på jorden för att därefter bli allt från ringar till tänder. Och om teorin stämmer är guld mer ovanligt än vi tidigare trott.
Hur kan en stjärna lysa?
Energin frigörs längst inne i stjärnans centrum där temperaturen är många miljoner grader. Där kolliderar och trycks hela tiden kärnor av grundämnet väte samman och bildar grundämnet helium plus värme. Hela tiden flyter värme inifrån upp mot stjärnans ytlager så att de hålls varma och lysande.
Vad menas med en stjärna?
Stjärnor är massiva, lysande himlakroppar av plasma som kan ses på natthimlen med blotta ögat. Vissa stjärnor lyser rött eller gult, medan andra stjärnor lyser blått eller vitt. Skillnaden i stjärnornas färg beror på värmen vid deras yta. De kallaste stjärnorna lyser till exempel rött.
Hur grundämnena bildades?
De första väteatomkärnorna skapades i kärnprocesser omedelbart efter Big Bang. Efteråt föll temperaturen till under tio miljarder grader, då kunde vätet fusionera till helium. Långt senare bildades de tyngre grundämnena.