Innehållsförteckning
Varför bildas potthål?
En nyckfull vägskada är så kallade potthål, som uppstår i vägens beläggning. På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter samtidigt som temperaturen pendlar runt noll. När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större.
När hyvla grusväg?
En grusväg bör hyvlas regelbundet, hur ofta beror på hur mycket vägen används. Exempelvis bör en väg som trafikeras kontinuerligt hela året hyvlas 2 gånger per år, medan en skogsbilväg som bara används vid enstaka avverkningar kan klara sig med en hyvling vart annat till vart tredje år.
Hur man sladdar en väg?
Att sladda en väg med traktor- eller bildragen sladd eller ett underbett på en lastbil är också ett sätt att jämna till vägen och hålla borta vegetation. Det ersätter dock inte hyvlingen. En hyvel lyfter upp och blandar om materialet så att det får en bättre sammansättning i ytan.
När ska man grusa väg?
Den bästa tidpunkten för underhåll av grusvägar är på våren när vinterväghållningen är avslutad och tjälen har gått ur jorden. Det är viktigt att se till att dikena vid vägen är tillräckligt djupa så att vattnet inte står kvar i vägbanan utan rinner ner i dikena.
När Grusar man vägarna?
Vägbanan måste vara lagom fuktig då den hyvlas. Allra bäst är det att hyvla vägen direkt efter tjällossningen, när vägen börjar stabilisera sig men fortfarande är fuktig eller dagen efter ett regn. Om vägen är för torr när den hyvlas ökar nedkrossningen av grusmaterialet.
Hur lagar man potthål på grusväg?
Med flickning menas att potthål på en grusväg lagas för hand. Det är i regel en tillfällig akutåtgärd. Flickning, en tillfällig åtgärd. Potthålen fylls med hjälp av en skyffel med lämpligt material, gärna grusslitlager blandat med dammbindningsmedel och vatten.
Hur uppstår tjälskador?
Faktorer som påverkar risken för tjälskott Många faktorer påverkar skeendet, framför allt jordart, grundvattennivå, dränering och temperatur. Vägar med dålig bärighet och tung trafikbelastning drabbas värst.
Vilket grus till väg?
För att avgöra vilken sorts grus som behöver tillföras kan det vara bra att göra en analys av det material som redan finns i slitlagret. Har vägen för hög finjordshalt används till exempel partikelstorlek 8-16 mm vid grusning. På vägar med mycket personbilstrafik används normalt 0-18 mm krossgrus.
Vilket grus på grusväg?
Vanligen använder man grus eller bergmaterial med en största partikelstorlek av 18 mm (grus sorten 0–18). Vägbanan ska vara fuktig när den grusas, eftersom nytt material då lättare kan blandas in i det befintliga slitlagret. Lämplig tidpunkt är därför på våren direkt efter tjällossningen.
När är tjällossning?
Tjällossning kallas det när marken på våren tinar upp så att tjälen går ur.
Vad är Tjälskjutning?
tjälskada i mark eller vägkropp då marken ”lyfter sig” genom att vatten i marken fryser och därigenom expanderar. Se även tjäle. Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000.
Hur salta grusväg?
Vanligaste bindemedlet är salt. Saltet drar till sig fukt, vilket gör att vägen inte dammar. Kalciumklorid är det mest använda saltet men även magnesiumklorid används. Ett gammalt beprövat medel är sulfitlut (lignosulfonat), som på senare år kommit att användas alltmer.