Innehållsförteckning
Kan förstorad mjälte gå tillbaka?
Återkommande eller kroniskt förstorade lymfkörtlar, förstorad mjälte och lever samt symtom på autoimmun sjukdom ger misstanke om autoimmunt lymfoproliferativt syndrom.
Vad gör man åt förstorad mjälte?
Behandlingen av en sprucken mjälte beror på hur mycket blödning som uppstått i mjälten. Små blödningar kan läka av sig själv, medan större blödningar kräver en operation där man reparerar eller tar bort delar av mjälten. I vissa fall tas hela mjälten bort.
Vad är ett högt värde av erytrocyter?
Förhöjt värde av erytrocyter Har du ett för högt värde av erytrocyter kan det indikera att kroppen inte får tillräckligt med syre. När njuren inte blir tillräckligt syresatt produceras ett hormon som får benmärgen att producera mer blod. Detta kan innebära en förhöjd risk för blodproppar.
Hur vet man om man har problem med mjälten?
Att ha ont på vänster sida under revbenen är ibland tecken på förstorad mjälte. Mjälten sitter på vänster sida högt upp och kan, precis som levern, bli förstorad vid exempelvis körtelfeber och andra sjukdomstillstånd som kan ge känslan av en svullen mjälte.
Vilka sjukdomar ger förstorad mjälte?
Under den tidiga utvecklingen av myelofibros kan också ett kraftigt överskott av blodplättar uppstå, vilket kan kräva behandling för att hindra blodproppar. Men patienten kan också drabbas av ökade blödningar. Om sjukdomen diagnostiseras sent kan mjälten vara förstorad (splenomegali).
Varför får man förstorad mjälte?
Levern och mjälten kan svullna Det är vanligt att levern svullnar tillfälligt vid körtelfeber. Det ger oftast inga symtom, men en del kan få gula ögonvitor. Det är också vanligt att mjälten svullnar. Mjälten sitter under de nedersta revbenen på vänster sida.
Vad kan orsaka förstorad mjälte?
Förstorad mjälte är ett symptom som kan uppkomma vid sjukdomar såsom malaria, skrumplever och flera blodsjukdomar (t. ex. autoimmunhemolytisk anemi). Mjältskada i samband med operationer kan framför allt uppkomma vid ingrepp på magsäck och tjocktarm.
Hur undersöks mjälten?
Iatrogena mjältskador förekommer vid kolonkirurgi och koloskopi med dragning i det splenokoliska ligamentet mellan mjälten och tjocktarmen, vid medicinering med antikoagulantia, vid trombolys och vid behandling med granulocytstimulerare.
Vad kan man få för sjukdomar i mjälten?
Gauchers sjukdom typ 1 Den växande mjälten kan anta enorma proportioner och orsaka sekundära förändringar av blodet, som blodbrist (anemi), lågt antal blodplättar (trombocytopeni) och få vita blodkroppar (leukopeni). Mjältinfarkter kan också uppstå.