Innehållsförteckning
Hur går blåsträning till?
Blåsträning innebär att du försöker öka urinblåsans volym genom att utöka intervallen mellan toalettbesöken. En förutsättning för detta är att din läkare inte misstänker någon bakomliggande sjukdom. Urinblåsan hos en vuxen rymmer 5–7 dl urin och impulser till tömning känns vid 2,5–3 dl.
Vad menas med blåsträning?
Om du besväras av urinträngningar, tömmer urinblåsan mer än 8 gånger per dygn eller inte hinner till toaletten, kan blåsträning vara till god hjälp. Blåsträning innebär att du försöker öka urinblåsans volym genom att utöka intervallen mellan toalettbesöken.
Varför görs blåsträning?
Blåsträning hjälper dig att ta ökad kontroll över blåsan genom att undvika att gå på toaletten lika ofta. Metoden innefattar ökad medvetenhet kring inkontinensmönster och utveckling av nya vanor för att tömma och kontrollera blåsan.
Vad innebär Blåsträning i samband med Urinkateterisering?
Blåsträning/intermittent tömning innebär att urinen inte tillåts att rinna ut kontinuerligt genom katetern som istället töms vid behov eller vid utsatta tider. En konstant nötning av katetertippen mot blåsväggen undviks och urinblåsans storlek bibehålls bättre under kateterbehandlingen.
Kan inte kissa efter kateter?
Kontakta personalen även om du inte kunde kissa alls och fortfarande känner dig kissnödig. Kontrollen görs vanligen genom att man via urinröret för in en tunn kateter till urinblåsan så att eventuell kvarvarande urinmängd töms ut. Innan katetern förs in får du bedövning med en gel i urinröret.
Vad innebär blåsträning i samband med Urinkateterisering?
Vilka riktlinjer gäller för blåsträning?
Blåsträning/intermittent tömning bör planeras i samråd med läkare och kan användas när urin får lagras i urinblåsan och patient, vårdare eller närstående kan hantera ventil och tömningsrutin. Symtomgivande urinvägsinfektion och blod i urinen är exempel på kontraindikationer.