Far man attackera sjukhus i krig?

Får man attackera sjukhus i krig?

Får man bomba eller attackera ett sjukhus i ett krig? Nej. Enligt humanitär rätt skyddas civila och civila byggnader i alla väpnade konflikter. Detta skydd är extra starkt för civila sjukhus som inte får bombas eller attackeras.

Vilka regler gäller under Internationella väpnade konflikter?

Sedan 150 år finns det internationella regler – den humanitära rätten – som syftar till att humanisera konflikter genom att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar för såväl civila som stridande. Under många år har utbildning i den humanitära rätten varit nedprioriterat i Sverige.

Vad händer när den internationella humanitära rätten kränks?

Vad händer då? I krigets lagar finns tydliga regler som säger att allvarliga kränkningar mot den humanitära rätten kan utgöra brott och att individer på alla nivåer kan hållas personligen ansvariga för brotten.

Vem ska bestämma vilka länder som ska få ha kärnvapen och hur ska man säkerställa att de inte bryter mot reglerna?

Den 7 juli 2017 antogs FN:s konvention om kärnvapenförbud (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) av 122 stater, däribland Sverige. Avtalet innebär att de stater som ratificerat det inte får delta i någon form av kärnvapenaktiviteter. För att avtalet ska träda i kraft krävs att 50 stater ratificerar det.

Vad är Sveriges krigslagar?

I Sverige finns en serie så kallade fullmaktslagar som regeringen kan besluta skall träda ikraft om riket hamnar i krig eller krigsfara, alternativt träder de ikraft automatiskt vid högsta beredskap. Riksdagen har inte rätt att motsätta sig ikraftträdandet av sådan lagstiftning men kan upphäva den i efterhand.

Vad menas med krigslagar?

​ Krigets lagar är ett annat namn för ”den internationella humanitära rätten”. Det är regler som har till syfte att humanisera krigföringen och begränsa lidandet i väpnade konflikter. Självklart vore det bäst om krig inte fanns, men så länge krig finns bidrar alltså krigets lagar till att göra dem mindre hemska.

Har de väpnade konflikterna i världen ökat eller minskat de senaste åren?

Antalet väpnade konflikter har de senaste fem åren legat på omkring 50 per år, enligt UCDP:s statistik. Områden med särskilt många pågående konflikter är Mellanöstern och delar av Afrika. Inbördeskriget i Syrien är centralt och har märkbart påverkat den insamlade datan enligt Wallensteen.

Hur många väpnade konflikter pågår i världen?

Sedan 1945 har det inte utfärdats några officiella krigsförklaringar någonstans i världen trots att det har förekommit fler än 300 väpnade konflikter.

Vad är riskerna med att stater inte respekterar folkrätten?

Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Men under krigstid och oroligheter kan en stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till exempel rörelsefriheten och yttrandefriheten. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.

Vad händer om man bryter mot krigslagar?

Brott mot krigets lagar, även kallat krigsförbrytelse, är straffbart enligt internationell rätt. Straff kan utdömas av internationella rättsorgan som Internationella brottmålsdomstolen. Det kan även förekomma nationella lagar om folkrättsbrott som kan medföra rättegång vid nationella domstolar.

Får man förklara krig?

Det krävs inte någon formell krigsförklaring, erkännande av den andra staten eller ett tillkännagivande från parterna om att ett krigstillstånd råder för att en internationell väpnad konflikt ska anses äga rum. Vad som krävs är användandet av väpnat våld, oavsett anledningen till detta, mellan två stater.

Hur fungerar en atombomb?

I atombomben sker frigörelsen av energi genom klyvning (fission) av tunga atomkärnor, till exempel uran och plutonium. Den andra bomben är vätebomben, eller termonukleär bomb. I vätebomben sker frigörelsen av energi genom en sammanslagning (fusion) av lätta atomkärnor, till exempel isotoper av väte.