Innehållsförteckning
När kom namnlagen?
Namnlag (1982:670) Svensk författningssamling 1982:1982:670 t.o.m. SFS 2016:203 – Riksdagen.
Hur länge har efternamn funnits?
Bruket med ärftliga släktnamn fick fäste i Sverige först under 1600-talet. Tidigare hade endast stadsbefolkning med tyskt ursprung och några få adliga släkter använt släktnamn. Några medeltida släktnamn är det tyska Bekman samt Bonde och Trolle, som är namn på två adelssläkter.
Hur fungerar dubbelt efternamn?
Ett dubbelt efternamn får endast bestå av två enkla efternamn som var för sig kan förvärvas enligt personnamnlagen. Det är möjligt att ha ett bindestreck mellan namnen i det dubbla efternamnet. Ett dubbelt efternamn kan inte kombineras med ett mellannamn.
Får man lägga till AF i efternamn?
Af förekommer numera i princip endast i (i regel adliga) efternamn där ordet har samma innebörd som von (Barbro Hiort af Ornäs) och alltid stavas af. Däremot används det som furstlig eller kunglig preposition för att hänvisa till det land en person regerat med modern stavning (Henrik VIII av England).
Kan lag ha i sitt namn?
Lagen tillåter dessutom en person att ändra förnamn och efternamn flera gånger. Vissa språkliga krav ställs dock på namnens utformning, till exempel får ett efternamn inte likna ett redan befintligt namn så att de lätt kan förväxlas.
Vad behöver man göra efter man bytt efternamn?
Du behöver förnya dina id-handlingar som pass, legitimation och körkort när du har bytt namn. Transportstyrelsen skickar information till dig när du har gjort ditt namnbyte. Läs på Polisens webbplats om hur du gör för att förnya ditt pass.
Kan man ha som andranamn?
Förnamn – alla barn måste ha minst ett förnamn. Man kan dock ha många förnamn, men endast ett tilltalsnamn. Många gånger kallas det andra eller tredje förnamnet för mellannamn, men i själva verket är de alla förnamn. Mellannamn – enligt den nya namnlagen kan man inte längre ha mellannamn.