Innehållsförteckning
Vad är luftläckage?
I uppvärmda byggnader medför luftläckage och invändigt övertryck risk för fuktskador inuti klimatskiljande byggnadsdelar. För att undvika fuktskador på grund av luftläckage bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt.
Vilka är de vanligaste orsakerna till luftläckage?
En otät byggnad kan även medföra drag och ett försämrat inomhusklimat. Det finns flera kritiska punkter i en byggnad där luft kan ta sig in, exempelvis genomföringar i klimatskalet för elrör och vattenrör, anslutningar i klimatskalet i form av dörrar och fönster samt skarvar i byggandens tätskikt.
Vad innebär lufttäthet?
Lufttätheten i en byggnad är viktig för energihushållning och inomhusklimat. Den har också stor betydelse för att undvika fuktansamling i konstruktionen. Lufttätningen fungerar normalt som en luft- och ångtätning och förhindrar fukttransport in i konstruktionen.
Hur mäter man luftläckage?
Regelsamlingens allmänna råd hänvisar till standarden, SS-EN 13829 för bestämning av luftläckage. De metoder som idag finns att tillgå för att mäta lufttätheten hos byggnader är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, det egna ventilationssystemet, med mottryck i angränsande utrymmen samt med tryckdörr.
Vad kostar läckande tryckluft?
Många vet att tryckluft är dyrt. Däremot vet man inte att det kostar närmare 100.000 Kr att producera en enda kubikmeter per minut, året om. Ett enskilt läckage på 1 mm i diameter kostar drygt 7.000 Kr om året. I de flesta industri företag så produceras mellan 20-50 % av tryckluften helt i onödan.
Vilka krav ska man ställa när det gäller att bygga lufttätt?
I de flesta byggnader är risken för luftläckage störst i byggnadens övre delar, dvs. där det lättast kan råda invändigt övertryck. I fuktsäkerhetsprojekteringen bestäms lufttätheten av att högsta tillåtna fukttillstånd inte får överskridas. Kravet på byggnadens högsta energianvändning ställer också krav på lufttäthet.
Varför är det viktigt att bygga lufttäta bostäder?
Lönsamt med lufttätt byggande Dålig lufttäthet kan leda till ökad risk för fuktskador som innebär kostnader för åtgärder. De flesta kalkylerna visar att det redan på kort sikt är lönsamt att bygga lufttäta hus och det är energibesparingen som är den mest kon- kreta vinsten.
Vad är syftet med hög lufttäthet i klimatskalet och vilka problem kan otätheter ge upphov till?
Ett annat tungt argument för att bygga lufttätt är att man vill undvika fuktskador i klimatskalet. Om fuktig inneluft strömmar ut i klimatskalet genom otätheter kan luften kondensera och skapa fuktproblem i konstruktionen. För att detta skall ske krävs samtidigt att det råder ett invändigt övertryck inomhus.
Varför ska vi bygga lufttätt?
Lufttäthet – en förutsättning för väl fungerande byggnader Minskad risk för fuktskador. Minskad risk att föroreningar sprids till innemiljön. Bättre termisk komfort. Minskad risk för spridning av rök vid brand.
Hur kan man mäta hur lufttätt ett hus är?
Läckagemätning utförs oftast vid nybyggnationer för att ta reda på hur tät en fastighet är och för att verifiera energiberäkningar. I nyare hus är god täthet viktigt då luftflödena oftast definieras av ventilationssystem och inte genom självdrag som i de flesta äldre hus.
Vilka enheter används för mätning av aktuellt lufttryck?
För mätningar av aktuellt lufttryck används en barometer. SI-enheten för lufttryck är Pa men enheterna millibar (tusendels bar) och mmHg (mm kvicksilverpelare) förekommer i olika sammanhang. Försök att bestämma ett medelvärde för lufttrycket i olika standarder har gjorts – STP och NTP är exempel på sådana standarder.
Vad är medelvärdet för lufttryck i olika standarder?
Försök att bestämma ett medelvärde för lufttrycket i olika standarder har gjorts – STP och NTP är exempel på sådana standarder. I dessa två standarder anges det normala lufttrycket som 1 atm, det vill säga 101 325 Pa.
Vad är lufttrycket på jordytan?
Lufttrycket är trycket i den sammansatta gas som utgör jordens atmosfär. Trycket uppstår genom jordens dragningskraft (gravitationskraft) på gasmassan och minskar med höjden över jordytan. Atmosfärens densitet minskar med höjden och blir i dagligt tal ”tunnare” med ökande höjd.