Innehållsförteckning
Vad är vertikala laster?
Bärande väggar påverkas huvudsakligen av vertikala laster från ovanför liggande bjälklag som ger upphov till normalkrafter i väggens plan. I de fall de medverkar i stabiliseringen av stommen påverkas de även av horisontella laster, som ger skjuvkrafter i väggens plan. Snedställning av vertikala bärverk ska beaktas.
Vad karaktäriserar en ledad knutpunkt?
Centralt för komponentmetoden är hur knutpunkter klassificeras; ledade, kontinuerliga eller halv-kontinuerliga. Traditionellt sett har pelarfötter antingen setts som ledade, alltså att knutpunkter inte överför moment, eller styva, se figur 1.2, men verkligheten ligger däremellan.
Vilka delar av stommen tar upp horisontella laster?
Stommen är byggnadens skelett som bär upp, stabiliserar och tar upp både vertikala och horisontella laster. De lasterna som verkar på stommen är bland annat snölast, vindlast, egentyngder och eventuellt jordtryck (Lindberg 2013). Lasterna delas upp i permanenta och variabla laster.
Hur identifiera bärande vägg?
För att kunna avgöra om en vägg är bärande måste man studera riktningen på golvbjälkarna i våningen ovanför. Även om en mellanvägg inte är bärande kan man upptäcka att den ersätter en golvbjälke i bjälklaget ovanför. Mellanväggar i hus med plankstomme har också ofta en stabiliserande funktion.
Vad är koncentrerad last?
Med koncentrerad belastning avses den tyngsta last som en vagn får lastas med inom en viss längd av lastytan. Lastens vikt står alltså i ett bestämt förhållande till dess längd. Som huvudregel gäller att desto kortare last desto lägre vikt.
Vilken skruv till Limträbalk?
Infälld balk och plåtvinklar för pelartopp Kraftöverföringen mellan limträbalk och limträpelare sker som regel med hjälp av genomgående skruv, brickor och mutter. Vid små horisontalkrafter och lyftkrafter kan även infästning med hjälp av plåtvinklar, universalskruv eller trä byggnadsskruv användas.
Vilka laster påverkar vanligtvis en konstruktion?
Belastningar (laster) som byggnader och byggdelar utsätts för är t. ex:
- Människor, maskiner och inventarier.
- Vindlast, snölast.
- Olyckslast, påkörningslast.
- Jordtryck, dvs markens tryck mot husgrunden.