Innehållsförteckning
Vad kan man använda det periodiska systemet till?
De lodräta raderna (kolumnerna) i periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Det finns 18 grupper och sju perioder. Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaper. Det beror på att de har samma antal valenselektroner, alltså elektroner i det yttersta elektronskalet.
Hur många valenselektroner kan ett ämne ha?
a) Det får plats maximalt 8 elektroner i valensskalet (med undantag av K-skalet). b) När det är 8 elektroner i valensskalet är atomen väldigt kemiskt- och energimässigt stabil.
Vem konstruerade periodiska systemet?
Den ryske forskaren Dmitri Mendelejv var den första forskaren som 1869 upprättade det periodiska system som används än idag. Han organiserade de ämnen som var kända i en ordning som byggde på atomens massa. De ämnen som hade vissa gemensamma egenskaper ordnade han i kolumner, så kallade grupper.
Vad kallas grupp nummer 2 i periodiska systemet?
Huvudgrupper
| Grupp | Valens-e− | Exempel |
|---|---|---|
| 2. Alkaliska jordartsmetaller | 2 | Magnesium, kalcium |
| 13. Borgruppen | 3 | Bor, aluminium |
| 14. Kolgruppen | 4 | Kol, kisel |
| 15. Kvävegruppen | 5 | Kväve, fosfor |
Vilken svensk kemist införde de kemiska tecknen för grundämnen?
Grundämnenas kemiska tecken, till exempel O för syre och Fe för järn, är en svensk uppfinning. Det är kemisten Jöns Jacob Berzelius som ligger bakom systemet för att ge varje grundämne en bokstavsbeteckning som hänger ihop med deras latinska namn. Syre (O) heter oxygen på latin och järn (Fe) heter ferrum.
Vem namngav periodiska systemet?
Dmitrij Mendelejev uppfann det periodiska systemet 1869. 86 år senare uppkallades grundämne nummer 101 efter honom.