Innehållsförteckning
Vad kännetecknar fornsvenska?
Klassisk fornsvenska eller äldre fornsvenska var den fornsvenska som talades 1225–1375. Den kallas klassisk fornsvenska för att språket var relativt stabilt och att de nedärvda ljud- och formsystemen var relativt väl bevarade. Den klassiska fornsvenskan hade också tämligen få lånord.
Vad kännetecknar Nysvenskan?
Övrigt inom nysvenskan Andra saker som förändrades med det svenska skriftspråket under den här epoken var att dubbeltecknade vokaler som een och öö togs bort, såsom dh och th som användes inom fornsvenskan. Bokstaven i byttes mot j eller försvann i ord som t. ex. kiämpe, kiöpa, siö, giöra.
Vad kännetecknar yngre fornsvenska?
Yngre fornsvenska är den svenska som talades under perioden omkring 1375–1526. Det är en tid av stora språkliga förändringar i ett tidigare relativt stabilt språk. År 1526 trycktes Nya Testamentet på svenska, vilket utgör startpunkten för den äldre nysvenskan och slutet på den yngre fornsvenska tiden.
Vilka tidsperioder brukar man dela in svenska språket i?
Kort svensk språkhistoria
- Urnordiska: före vikingatiden.
- Runsvenska: år 800–1225.
- Klassisk och yngre fornsvenska: år 1225–1526.
- Äldre nysvenska: år 1526–1732.
- Yngre nysvenska: år 1732–1900.
- Nusvenska: år 1900–
- Lånord och influenser.
- Böjning och syntax.
Hur såg samhället ut under Fornsvenskan?
Den klassiska fornsvenskan var relativt stabil, men under den yngre fornsvenska perioden genomgår svenskan stora förändringar. Några sådana förändringar är: Under hela medeltiden, omkring år 1000–1500, var påverkan från tyskan stor, framför allt på ordförrådet: arbete, betala, bli, möjlig är alla tyska lånord.
Vad skrev man på under Fornsvenskan?
Fornsvenska[redigera | redigera wikitext] När Sverige blev kristet ersattes landets nordiska runor av latinska bokstäver, men många fortsatte också att rista runor i trä och sten. Dessa runor kallas för medeltida runor. Framförallt två grupper använde skriftspråket: kungens män och kyrkans män.
Vad var det som förändrade skriftspråket 1732?
Yngre nysvenska (1732–1900) Tidskriften var skriven på en enklare och mer talspråksnära svenska för att passa en bredare läsekrets och betydde mycket för att skapa en lite vardagligare svensk prosastil. Svea rikes lag 1734 blev stilledande för juridiskt språk för lång tid framöver.
Hur lät nysvenskan?
Bibeln innehöll stavning som till exempel ck istället för det gamla kk, och bokstäverna å, ä och ö fick nu sina moderna bokstavsformer. För att undvika att språket lät för danskt så skrevs infinitiv med a istället för det vanliga e.
Vilka texter skrevs under Fornsvenskan?
Kyrkans män, såsom munkar, översatte religiösa texter från grekiskan och latinet. De äldsta handskrifterna på svenska är lagtexter. Allra först kom västgötarnas lagar år 1225; ”Äldre Västgötalagen”. Vid mitten av 1300-talet kom den första rikssvenska lagboken, ”Magnus Erikssons landslag”.
Hur har det svenska skriftspråket förändrats historiskt?
Tidigare hade latin varit språket som talades i kyrkorna, men nu tog svenskan över. De svenska biblarna som skrevs gjorde att skriftspråket spreds över hela landet, trots att läskunnigheten var låg fanns viljan att lära sig om tron var stark. Senare, på 1700-talet, kom ytterligare en bibel.
Under vilken tid var runsvenskan?
Runsvenska (cirka 800–1225) Den äldsta kända varianten av svenska språket kallas för runsvenska eftersom svenskan skrevs med runor. Även om de bevarade inskrifterna på vikingatidens runstenar ofta är kortfattade förmedlar de en del kunskap om dåtidens språk, till exempel vad gäller grammatik, namnskick och ordförråd.
Vilken text kom ut 1526 i Sverige?
Äldre nysvenska[redigera | redigera wikitext] Äldre nysvenska är en epokindelning för det språk som talades och skrevs i Sverige från 1526 till 1732. Denna tidsindelning har satts av det Nya Testamentet som utkom på svenska 1526 och det första numret av Olof von Dalins Then Swänska Argus som utkom 1732.