Innehållsförteckning
Vad ser man på en blododling?
Staphylococcus aureus, pneumokocker, grupp A streptokocker, Enterobacteriaceae, Haemophilus influenzae, Pseudomonas aeruginosa, Bacteroides-arter och jästsvampar är alltid kliniskt viktiga fynd i blododling.
När ska man Blododla?
Innan provtagning Viktigt att ta blododlingar innan antibiotika behandling påbörjas. Om prov måste tas under pågående antibiotikabehandling bör det tas när koncentration är som lägst, dvs omedelbart före nästa dos.
Vad är ett Injektionsmembran?
På avstängningsventilen närmast patienten kopplas ett injektionsmembran vars uppgift är att minska den bakteriella kolonisationen av CVK [1]. Injektionsmembranet kan användas för injektionsgivning eller till att koppla infusion efter att injektionsmembranet desinfekterats.
Vad är viktigt att veta när en blododling ska tas?
Vid provtagning för blododling är huddesinfektion mycket viktig och kan inte likställas med den som sker vid provtagning för klinisk kemi-analys. Vid otillräcklig huddesinfektion kan blododlingar kontamineras med hudbakterier, vilket leder till falskt positiva blododlingssvar.
Hur lång tid tar det att få svar på en blododling?
Så fort laboratoriepersonalen får larm om att en blododling är positiv tar de ut den och sprider den på snabbodlingsplattorna. Efter cirka fyra timmar kan de ge ett preliminärt besked om vilka bakterier det rör sig om. De kan också säga om det finns jästsvampar i blodet.
Hur gör man när man Blododlar?
Tillvägagångssätt – vuxna. Välj punktionsställe (perifer ven). Desinfektera punktionsstället, med klorhexidinsprit (5 mg/mL) eller motsvarande genom att gnida in huden med ordentligt genomblöt tork eller kompress under minst 5 sekunder. Huden ska vara fuktig minst 30 sekunder innan den torkar.
Varför tar man två blododlingar?
Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. I normalfallet rekommenderas två stycken blododlingar som var för sig består av en aerob och en anaerob flaska. Optimal mängd blod i varje flaska är 10mL. Låg total blodvolym minskar möjligheten att detektera bakteriemi.