Innehållsförteckning
Vilka är de fyra grundlagarna i Sverige?
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Grundlagarna står över alla andra lagar.
Vilken är Sveriges äldsta grundlag?
Magnus Erikssons landslag betraktas som Sveriges första grundlag.
Vad hette riksdagen förr?
Redan år 1435 kallade man till ett möte i Arboga för att diskutera och besluta om viktiga frågor för landet. Arboga möte har därför tidigare ibland kallats Sveriges första riksdag.
Vilken är Sveriges viktigaste grundlag?
Den grundlag som är mest övergripande är reger ingsformen (RF). I den nuvarande regeringsfor men som trädde i kraft 1974 står det hur demokra tin ska för verkligas i Sverige. Där står också hur makten ska fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommuner, förvaltningsmyndigheter och domsto lar (se rutan på nästa sida).
Vad menas med successionsordningen?
Den antogs av 1810 års riksdag och utfärdades som gällande den 26 september samma år. Lagen reglerar tronföljden till den svenska tronen, det vill säga vem som får bli kung eller regerande drottning i riket. Med antagandet av successionsordningen blev huset Bernadotte berättigat att bestiga Sveriges tron.
När har Sveriges grundlagar ändrats?
Den 24 november togs det andra riksdagsbeslutet om att genomföra de största förändringarna på över 35 år i våra grundlagar. Grundlagsändringarna har varit vilande i väntan på val sedan våren 2010. Tre av våra fyra grundlagar ändras. Beslutet medför även följdändringar i ett 20-tal andra lagar.
Var Sverige först med tryckfrihetsförordningen?
Under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius genomdrev mösspartiet vid riksdagen i Gävle den 2 december 1766 antagandet av en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för offentliga handlingar i svenska myndigheten, därmed även i Finland.
Vad är en ståndsriksdag?
Den svenska ståndsriksdagen var en riksdag som tillkom under 1400-talet och existerade fram till representationsreformen 1866. Denna var indelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Dessa sammanträdde och röstade var för sig, men sammanhölls av Konungen.
Varför kallades den gamla riksdagen för ståndsriksdag?
Den 7 december 1865 röstade den svenska adeln för att avskaffa den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Målet var att istället införa en vald tvåkammarriksdag. Röstfördelningen blev 361 ja-röster mot 294 nej-röster.