Innehållsförteckning
Vilka är förmågorna i matematik?
I kursplanen för matematik i gymnasieskolan tar man upp sju förmågor: begreppsförmåga, procedurför- måga, problemlösningsförmåga, modelleringsförmåga, resonemangsförmåga, kommunikat- ionsförmåga och relevansförmåga (Skolverket, 2011).
Vad lär man sig i Matematik 4?
Kursen Matematik 4 är en fortsättningskurs efter Matematik 3c. Under kursens gång får du bland annat fördjupande kunskaper inom komplexa tal. Du lär dig trigonometriska uttryck, formler och ekvationer. Efter kursen har du de kunskaper som krävs för att studera vidare på högskolenivå.
Vilka är de fem matematiska förmågorna?
Det finns fem matematiska förmågor i den svenska kursplanen för matematik: problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga.
Vad är matematiska metoder?
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Varför har man matematik i förskolan?
Det systematiska arbetet är avgörande för att barn ska utveckla sina matematiska förmågor. Förskolebarnen blir i lekens form medvetna om matematiken runt omkring dem. De behöver möta personal som pedagogiskt stimulerar det matematiska lekandet på olika sätt.
Vad ska man kunna i åk 4 matematik?
I grundskolans senare år kikar vi på hur tal är uppbyggda, går igenom de fyra räknesätten, vad enheter är och hur man räknar med dem, går igenom olika geometriska figurer och hur man använder matematiska hjälpmedel. Vi går även igenom statistik och hur man använder det samt hur man kan räkna med tid och datum.
Vad är ett väl underbyggt resonemang?
Enkelt uttryckt bör ett resonemang utifrån kunskapskraven innebära en utgångspunkt i fakta och därefter också en beskrivning, eller förklaring av orsaker till händelsen eller konsekvenser av den, eller på något sätt förklara levnadsvillkor.