Allmänning

Vilka attityder finns de till ungdomssprak?

Vilka attityder finns de till ungdomsspråk?

Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.

Vad är multietniskt språk?

Förortssvenska (även multietniskt ungdomsspråk, Rinkebysvenska, blattesvenskan, Rosengårdssvenska, miljonsvenska, ortensvenska) är en sammanfattande benämning på sociolekter som talas i vissa svenska invandrartäta områden, särskilt i eller utanför större städer som till exempel Stockholm, Malmö och Göteborg.

Vilka typiska Språkdrag kan man hitta i multietniskt ungdomsspråk?

Ett utmärkande språkdrag i det multietniska ungdomsspråket är att ungdomarna undviker att använda sig av rak ordföljd, dock varierar många ungdomar användningen av rak och omvänd ordföljd (ibid. 2005, ss. 148-237).

Vad tycker vuxna om ungdomsspråk?

Flesta äldre samt vuxna tycket inte om ungdomsspråk. De säger att ungdomsspråk är dåligt och slarvigare, för att de skapar nya ord och slanguttryck och låna olika ord från olika språk och länder och använda detta i språket och skapa en ny grupp som skilja sig av vuxna språk.

Vad är ett multietniskt samhälle?

Multietniska samhällen, där olika etniska grupper levde sida vid sida, uppstod i Makedonien under den senare bronsåldern (1700–1100 f.Kr.) tack vare boplatsers deltagande i ökad handel mellan Europa och Medelhavet.

Vad menas med begreppet rikssvenska?

Rikssvenska (eller standardsvenska) är den svenska språkliga varietet som, till skillnad från dialekter, inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språkområdet. Man kan tala om både ett skriftligt standardspråk och ett talat standardspråk.

Hur har Ungdomsspråket förändrats genom åren?

Tycker du att ungdomar talar otydligt, har ett tarvligt ordförråd och säger typ och ba hela tiden? Det stämmer säkert, men deras språk är inte sämre än andra generationers ungdomsspråk. På 70-talet ondgjorde sig vuxna gärna över att ungdomar sa liksom och va i var och varannan mening.

Share this post