Hur har pandemin påverkat den psykiska ohälsan?
I en litteraturöversikt som har sammanställt longitudinella studier om hur pandemin hittills har påverkat den psykiska hälsan, pekar resultaten på ett oförändrat eller minskat psykiskt välbefinnande och en ökning av psykiska besvär jämfört med före pandemin. Effekterna är generellt små.
Hur ska man arbeta med den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats?
Psykosocial arbetsmiljö
- Arbetstagarna ska inte ha en ohälsosam arbetsbelastning.
- Arbetsorganisationen ska vara tydlig.
- De anställda ska känna till vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd.
- Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, t ex genom en policy.
Hur har covid19 påverkat oss?
Minskad efterfrågan och ökad arbetslöshet i vissa branscher kan till exempel leda till att fler får svårt att försörja sig och en ökad risk för psykisk ohälsa. Vi har belyst tänkbara konsekvenser av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige Utvecklingen under perioden 1985 2014?
Vi har i denna rapport försökt finna svar på varför den psykiska ohälsan ökat bland unga. Rapporten pekar bl. a. på att både brister i skolans funktion och förändringar på arbetsmarknaden med allt högre krav på utbildning och kompetens kan ha haft betydelse.
Resultaten tyder på att symtom på depression, ångest, stress och sömnbesvär ökade bland högskolestuderande under pandemin. Fysisk aktivitet minskade bland både gymnasieungdomar och högskolestudenter.
Hur sårbarhet kan utvecklas senare i livet?
Rädsla kan leda till sårbarhet senare i livet Denna typ av tidiga livserfarenheter kan leda till psykisk sårbarhet och ohälsa längre fram i livet. Stresshanteringssystemet hos ett litet spädbarn är outvecklat och barnet är beroende av att det finns en omhändertagande vuxen som kan trösta och lugna.