Innehållsförteckning
Vad bildar mitos?
Ur en modercell har det bildats två nya dotterceller, som vardera har exakt lika många och exakt likadana kromosomer som modercellen. Det här är en vanlig celldelning. Den kallas för mitos.
Vad blir slutresultatet av en mitos?
När en vanlig celldelning sker, mitos så genomgår den olika faser: interfas, profas, metafas, anafas och telofas. Slutresultatet i telofasen blir då två dotterceller som är identiska med modercellen, i en dottercell finns då 46 kromosomer.
Vad skiljer bildandet av könsceller från vanliga celler?
Det är nödvändigt att våra könsceller har hälften så många kromosomer som övriga celler i kroppen. Annars skulle antalet kromosomer i människan fördubblas för varje generation. Bildningen av könsceller föregås därför av reduktionsdelning (meios) som ger halverat kromosomantal.
Vad har mitos för funktion?
Mitosen leder till cytokines, där en ring av aktinfilament omger punkten där dottercellerna hålls samman och knipsar av plasmamembranet så att två fristående celler bildas.
Hur skiljer sig könsceller åt jämfört med andra celler?
Könsceller hos människan. Medan kroppens alla övriga celler delar sig till nya celler med en full uppsättning om 46 kromosomer, delar sig könscellerna före mognandet först till sin egen kopia och därefter till celler med endast 23 kromosomer.
Vad heter de kromosomer som bestämmer barnets kön?
Flickor har oftast två X-kromosomer (XX) och pojkar har oftast en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). En del har fler än två könskromosomer och en del har bara en. Även om könskromosomerna är med och avgör könet är de inte ensamma om att påverka hur utvecklingen ska fortsätta.
Var i kroppen sker meios?
Bildningen av könsceller föregås därför av reduktionsdelning (meios) som ger halverat kromosomantal. Hos människan är det celler i äggstockarna respektive i testiklarna som genomgår reduktionsdelning.
Hur hänger ihop kromosomer och DNA gen?
Varje kromosom innehåller en jättelång molekyl, som kallas för DNA. Det är själva DNA-molekylen som innehåller arvsanlagen, eller generna. DNA är en förkortning av molekylens engelska namn, Deoxyribo-Nucleic-Acid. Själva DNA-molekylen innehåller fyra olika kvävebaser, som kallas A, C, G och T.