Vad dömer EU-domstolen?
EU-domstolen består egentligen av två domstolar: Domstolen – handlägger de nationella domstolarnas begäran om förhandsavgörande, vissa mål om ogiltigförklaring och överklaganden. Tribunalen – avgör talan om ogiltigförklaring som väcks av privatpersoner, företag och, i vissa fall, EU-länder.
Kan en dom från en nationell domstol överklagas till tribunalen eller till EU-domstolen?
Det går alltså inte att överklaga en nationell dom till EU-domstolen. När tribunalen inrättades 1989 för att avlasta EU-domstolen kallades den för förstainstansrätten. Tribunalen dömer i mål mellan EU:s institutioner och enskilda personer och företag och består av en domare från varje medlemsland.
Vilka kan vara parter i EU-domstolen?
EU-domstolen ska inte förväxlas med Europadomstolen i Strasbourg. EU-domstolen har sitt säte i Luxemburg och består av två rättsinstanser: domstolen och tribunalen. Tribunalen dömer i mål som rör enskilda personer och företag. Domstolen består av en domare från varje medlemsland samt elva biträdande generaladvokater.
Kan avgöranden från tribunalen överklagas?
Tribunalens avgöranden får överklagas till domstolen inom två månader. Överklagandet ska vara begränsat till rättsfrågor. Tribunalen har egna rättegångsregler. Förfarandet vid tribunalen omfattar i princip en skriftlig del och en muntlig del.
Vilka sitter i Europadomstolen?
Europeiska unionens domstol, oftast kallad EU-domstolen, består av domare från varje EU-land. Den svenske domaren heter Nils Wahl. I domstolen finns också så kallade generaladvokater som utreder och lämnar tolkningsförslag till stöd för domarna.
EU-domstolen
- tolkar EU:s lagar och ser till att de följs.
- löser tvister mellan EU-länder och mellan EU och medlemsländerna.
- består av en domare från varje EU-land.
- har en särskild avdelning, tribunalen, som dömer i mål som rör enskilda och företag.
Vad händer om Sverige blir fällt i Europadomstolen?
Domstolens domar är bindande för den berörda staten. Domar mot Sverige har i flera fall lett till utbetalning av ersättning till klaganden och har även varit anledning till förändringar i svensk lagstiftning. Bland annat vad gäller ökad tillgång till domstolsprövning.