Innehållsförteckning
Vilka grundläggande rättigheter finns i dataskyddsförordningen?
Ett av syftena med dataskyddsförordningen (GDPR) är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Rätten till privatliv uttrycks i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR).
Vad är känsliga personuppgifter GDPR?
Med känsliga personuppgifter menas uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening och uppgifter om hälsa, en persons sexualliv eller sexuella läggning, genetiska uppgifter och biometriska uppgifter för att entydigt identifiera …
Vad är Finalitetsprincipen?
Personuppgifter som samlats in för ett visst ändamål, till exempel för planering och logistik, får därefter inte behandlas för andra oförenliga syften, till exempel uppföljning genom prestationsmätning. Det kallas för finalitetsprincipen.
Vad ersätter GDPR?
Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) ersätter Personuppgiftslagen och ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Syftet med GDPR är att säkerställa och harmonisera skyddet för fysiska personers personuppgifter.
Har Norge GDPR?
Dataskyddsförordningen omfattar alla Europeiska unionens medlemsstater. Den trädde i kraft den 24 maj 2016, men blev direkt tillämplig inom hela unionen först den 25 maj 2018. Genom EES-avtalet omfattas även Island, Liechtenstein och Norge av förordningen.
Är Norge ett tredje land?
En person som inte är medborgare i något av EU:s medlemsländer kallas för en tredjelandsmedborgare. Länder som ingår i EES utan att vara EU-medlemmar (Island, Liechtenstein och Norge), samt Schweiz som har särskilda avtal med EU-länderna, räknas oftast inte som tredjeland.