Innehållsförteckning
Vilka produkter i råoljan har den högsta kokpunkten?
Längst ner skiljer man ut ämnena som har hög kokpunkt, till exempel asfalt och diesel. Den gasformiga blandningen kyls av successivt när den stiger uppåt i tornet. Högre upp i tornet skiljer man av mer lättflyktiga ämnen som bensin och fotogen. Högst upp får man gaser som metan och etan.
Vilka kolväten finns i råolja?
Råolja, petroleum, består av en blandning av organiska föreningar av vilka de flesta är alkaner och aromatiska kolväten. Alkaner är föreningar där alla kol-kol bindningar är enkelbindningar, de finns i olika sammansättningar från det enklaste metan (CH4) till kolväten med flera hundra kolatomer.
Hur utvinns bränslen ur kolväten?
Stenkol och brunkol används ofta direkt som de är som bränsle, främst för uppvärmning. Råolja renas och förädlas däremot normalt i ett raffinaderi. Där värms råoljan till omkring 400 °C så att alla kolväten blir gasformiga. De olika ämnena i oljan delas upp i en destillationskolonn.
Vad är en krackning?
krackning är en metod där man sönderdelar stora kolvätemolekyler i petroleum till mindre molekyler.
Vilka produkter utvinner man i ett oljeraffinaderi?
Ett oljeraffinaderi är ett raffinaderi där råolja raffineras och uppdelas i olika beståndsdelar med olika kokpunkt. De tre viktigaste produktströmmarna utgörs av gas och bensinråvara (nafta), mellandestillat (lätt eldningsolja och dieselolja) samt återstodsolja som utgör basen för tung eldningsolja (tjockolja).
Hur påverkar oljeraffinaderi miljön?
Utvinning, transport och raffinering av råolja kan stå för allt mellan 15 och 40 procent av de totala växthusgasutsläppen från transportbränslen som bensin och diesel. Olika råoljor kan ha mycket olika fysikaliska egenskaper som kräver mer eller mindre energi för att utvinna och raffinera.
Vad kallas anläggningen där råoljan delas upp i sina olika beståndsdelar?
Vad används råoljan till?
Den energirika oljan är idag vårt viktigaste fossila bränsle och en av världens viktigaste råvaror. Olja kan raffineras till bensin, fotogen och olika typer av eldningsoljor, men är också råvara till plaster och syntetfibrer…
Hur framställs kolväte?
Vid förbränning bildas koldioxid. De lättaste kolvätena (till exempel metan och etan, vilka har en, respektive två kolatomer) är gasformiga och ingår i naturgas, vilken bland annat används som bränsle i stor skala.
Vilken är Kolvätens kemiska beteckning?
Några av de enklaste organiska föreningarna är de så kallade kolvätena. Anledningen till att de heter som de gör är att de bara innehåller just kol (C) och väte (H). Det finns mängder av varianter av kolväten, på grund av att de kan sitta ihop på så många olika sätt.
Vad menas med krackning och hur går det till?
Krackning (från engelskans cracking, av crack som betyder ’splittra’, ’slå sönder’) är en förädlingsprocess där man i raffinaderier sönderdelar stora kolvätemolekyler till mindre, mer användbara och mer värdefulla kolväten, som till exempel bensin.
Hur gör man krackning?
Nafta krackas genom att blandas med ånga och upphettas till 800° C. Den kyls sedan snabbt ned till 400° C, vilket leder till att den förändras kemiskt.