Hur beräknas Vätskebehovet?
Bedömning av det basala vätskebehovet per dygn kan generellt räknas: 30 mL/kg kroppsvikt/dygn. Tänk på att kompensera för eventuella vätskeförluster. Har patienten ätit och druckit dåligt eller haft vätskeförluster till exempel på grund av diarré och/eller kräkningar ska i första hand vätskebalansen korrigeras.
Vad kan påverka Vätskebehovet?
När du tränar och svettas ökar behoven, ju mer du svettas desto mer behöver du dricka. Det är svårt att säga hur mycket just DU behöver dricka. Förutom intensitet på träningen påverkas ditt behov av klimat och hur vältränad du är, men en till två liter i timmen är inte ovanligt.
Vad ökar Vätskebehovet?
Behov ökar med sjukdom/medicinsk/kirurgisk behandling och ålder. Exempel på proteinrik mat är mjölk, yoghurt, kvarg, ägg, baljväxer, nötter, fisk och kött. Behov ökar med sjukdom/medicinsk/kirurgisk behandling och ålder.
Hur räknar man ut energibehovet?
Specifikation för ekvationerna som används
- Harris-benedict formel för kvinnor. 655.0955 + (9.5634 * kg) + (1.8496 * cm) – (4.6756 * ålder) = BMR.
- Harris-benedict formel för män. 66.5 + (13.7516 * kg) + (5.0033 * cm) – (6.7550 * ålder) = BMR.
- MD Mifflin and ST St Jeor för kvinnor.
- MD Mifflin and ST St Jeor för män.
Vad är normalt BMR?
WHO rekomenderar 0.8 gram per kilo för vuxna och 0.9 per kilo för barn under 17 år, och samtidigt tyder studier på att proteinbehovet för mycket hårt tränande individer kan vara 1,4–1,8 gram per kilo kroppsvikt (Livsmedelsverket, 2010). Exempel: 0.8 x 72 kg = 57.6 gram protein.
Vad är energibehovet i kcal kg per dygn?
Energibehovet hos vuxna är ca 30 kcal per kilo kroppsvikt och dygn för uppegående personer med begränsad fysisk aktivitet.
Vad bör man tänka på när det gäller val av kost till patienter med nedsatt aptit?
Utgångspunkten är att lyssna på patientens berättelser, vilket inte är minst viktigt när det gäller området mat och nutrition. Matvanor och preferenser kring mat och måltid är djupt förankrade i social och kulturell kontext och integrerade i personligheten.
Varför har man sondmatning?
Sondmatning kan hjälpa personer med: problem med mun, matstrupe eller magsäck. problem att svälja, då risk att sätta i halsen eller aspirera föreligger (dvs. när maten inte bara hamnar i matstrupe och magsäck utan också i lungorna)