Innehållsförteckning
Hur vet man om man mår dåligt?
För att må bra är det viktigt att göra saker som du tycker om, som gör dig glad och som ger dig en bra känsla. Det kanske är att vara med vänner, ta en promenad, lyssna på musik, se på film, ta en fika eller spela boule eller något annat. Här följer några tips som kan stärka din psykiska hälsa och få dig att må bättre.
Vad gör man när någon mår dåligt?
Att lyssna till den som mår dåligt när hen delar med sig av sin upplevelse – och att ta det som sägs på allvar – är ovärderligt. Öppna frågor kan göra det lättare för personen att berätta. Ge din syn på saken, men undvik att ge råd – låt personen finna sina egna svar. Ha tålamod och sänk förväntningarna.
Vad gör ni när ni mår dåligt?
Vad kan man göra själv?
- Att acceptera sina känslor.
- Bryta negativa tankar.
- Styr din uppmärksamhet.
- Problemlösning.
- Gör saker som får dig att må bra.
- Ge dig själv tillräckligt med sömn och vila.
- Ta hand om kroppen.
- Döva inte känslor med alkohol.
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Läs mer om att söka psykiatrisk hjälp här.
Hur reagerar man i chock?
Chock kan ta sig följande uttryck: Det känns som att tiden stannar. Du känner dig avtrubbad och har overklighetskänslor, eller har nödvändigtvis inte just några känslor alls. Det är svårt att tänka klart.
När blir en kris sjuklig?
Det kan handla om förluster eller stora livsförändringar i form av plötsliga händelser som att drabbas av en naturkatastrof, stor olycka eller terrorhandling. Även mer långvariga problem med jobb, ekonomi, separationer eller att få ett sjukdomsbesked kan utlösa en kris.
Vilka fyra olika faser omfattar en traumatisk kris enligt Cullberg?
Enligt Cullberg (2003) kan krisen delas in i fyra faser, chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.
Vad gör jag om jag mår dåligt?
Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du mår mycket dåligt, och det gäller även om du har ångest eller har känt dig nedstämd under en längre tid. Om du är under 25 år kan du även kontakta en ungdomsmottagning, och går du i skolan kan du få hjälp av skolsköterskan eller skolkuratorn.