Innehållsförteckning
Kan man utnyttja dessa egenskaper som du observerat hos Järnspiken Insexnyckeln?
När järnspiken utsätts för ett starkt yttre magnetfält, i detta fall insexnyckeln, kommer dessa slumpmässigt orienterade domäner att likriktas och järnet blir magnetiskt. Vi vet att insexnyckelns elektroner börjar röra sig i ett samlat mönster när den kommer i kontakt med nordänden av stavmagneten.
Är magnetism en kraft?
Magnetism är som en osynlig kraft, som kan dra till sig föremål av järn, men även föremål av nickel och kobolt.
Vad är magnetens poler?
En magnet har alltid två ändar. Bryter du en magnet i mitten så får du två nya magneter, fast mindre, med varsin ände. Den ena änden kallar vi sydpol och den andra nordpol. Lika poler stöter bort varandra, de repellerar varandra.
Hvordan samles dipolmomenter i magneten?
Derved samles alle de små dipolmomenter i ét stort dipolmoment over hele magneten. Omkring magneten opstår et magnetisk felt, der bølger ud omkring magneten i lukkede feltlinjer. Heri vil alle atomer indrette sig, så deres eget dipolmoment kommer til at følge magnetfeltet.
Hvorfor magneter opfører sig?
Hvis det er de forkerte ender, frastøder magneterne hinanden, og togvognene skubbes væk. Det har undret mange børn og for den sags skyld også voksne, der må klø sig selv i hovedbunden, når deres unger gerne vil have et svar på, hvorfor magneter opfører sig, som de gør.
Har jord to magnetiske poler?
Jorden har to magnetiske poler – Nordpolen og Sydpolen. Mellem polerne ’bølger’ strømninger af magnetiske feltlinjer ud fra Sydpolen og bevæger sig i en kurve mod Nordpolen. Elementarpartikler har en egenskab, der kaldes spin, hvilket man lidt løst kan betragte, som at de snurrer om sig selv. Dette forårsager dipolmomentet.
Hvordan magnetisme forundrer en læser?
CLASSIC: Magnetisme forundrer en læser. Læs her, hvordan magnetisme fungerer, og se sjove film med eksempler på, hvad man kan bruge magneter til. Hele Jorden har et såkaldt dipolmoment med en sydpol og en nordpol. På billedet ses de magnetiske feltlinjer, der bølger ud fra Sydpolen (gule) og ind mod Nordpolen (blå).