Vad används Ostindiska kompaniets byggnad till idag?
Det planerade nybygget mot Köpmansgatan, Wilsonflygeln efter grosshandlare John West Wilson, ritades av arkitekten Hans Hedlund. Flygeln uppfördes under 1890 och invigningen skedde den 15 maj samma år. Ett större ombyggnadsarbete genomfördes åren 1894-1896. Göteborgs stadsmuseum finns numera i huset.
Vad var det som grundades i Göteborg 1731?
Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och upplöstes 1813. Kompaniet hade svenskt monopol på handeln med Kina och förde hem lyxvaror som porslin, siden, te och kryddor till Sverige.
Vad hände med varorna som skeppen förde med sig hem?
Rätt till all svensk handel och sjöfart öster om Godahoppsudden. Alla seglatser skulle gå från och till Göteborg. Den svenska staten skulle erhålla 100 daler silvermynt för varje skeppsläst, plus skatter. Lasten skulle auktioneras bort i Göteborg vid ankomsten.
Vad hände 1731?
När det svenska ostindiska kompaniet (SOIC) bildades 1731 var det det sist grundade kompaniet i Europa. Det första som bildades var det Portugisiska Ostindiska kompaniet år 1587, och sedan kom det Brittiska 1600, Holländska 1602, Danska 1616, Franska 1664 och det Flamländska 1717.
Hur såg Göteborg ut på 1600 talet?
I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i befästningen av staden. Med tiden blev Göteborg en av de starkast befästa städerna i norra Europa med sin sicksackformade vallgrav, murar av sten, Skansen Lejonet och Skansen Kronan.
Hur många skepp hade Ostindiska kompaniet?
Tredje oktrojen (1766-1786) gav en bra vinst dock gav den fjärde oktrojen (1786-1806) ingen vinst alls och med den femte oktrojen gick kompaniet 1809 i konkurs och upplöstes 1813. Under företagets 82-åriga historia ägde kompaniet trettioåtta skepp som tillsammans gjorde lite drygt 130 resor, framför allt till Kina.