Innehållsförteckning
Vad är skillnaden mellan preteritum och supinum?
Preteritum använder man för att beskriva att handlingar eller tillstånd hände eller var tidigare. Olle jobbade i trädgården. Stina var lycklig. Perfekt använder man för att beskriva och betona att handlingar eller tillstånd är fullbordade.
Vilka tempus passar ihop?
Om tidsplanet är nutid är det naturligt att växla mellan presens (närvarande tid), perfekt (förfluten tid i förhållande till nu) och futurum (framtid). Exempel: Lisa äter middag (presens); Pelle har redan ätit middag (perfekt); Ulla ska snart äta middag (futurum).
Vad är skillnaden mellan supinum och perfekt?
Svar: Supinum är den verbform som alltid står tillsammans med hjälpverbet ha i tempusformen har kommit, som kallas perfekt, och i tempusformen hade kommit, som kallas pluskvamperfekt. Ordet kommit är alltså supinumformen av verbet komma. Ordet supinum är latin och används också som grammatisk term i latinsk grammatik.
När använder man supinum?
Det speciella med svenskans supinumform är att den används uteslutande för perfekt och pluskvamperfekt – till skillnad från perfekt particip som även kan ha andra användningar till exempel som adjektivattribut.
Hur vet man om det är preteritum?
Preteritum använder man som grundtempus när man beskriver eller berättar något. Ibland måste man ställa flera aktiviteter i tidsrelation till varandra. Då använder man pluskvamperfekt och futurum preteritum. Preteritum anväds när man berättar om något som hände vid en bestämd tidpunkt i förr i tiden (dåtid).
I vilket tempus skrivs reportaget och varför?
Vill du ha scener med förstärkt närvaro kan det gå att få till genom att först förankrar tiden i ditt vanliga tempus, det vill säga preteritum/ dåtid och sedan skiftar till nutid/ presens – då får du en effekt av förhöjd spänning/närvaro.
Kan man blanda tempus i en text?
Man kan alltså ”blanda tempus” i berättelser, kapitel, stycken och meningar mer än jag någonsin kunde tro. Det är alltså inte förbjudet. Men det går inte att ha olika tempus på predikaten i en sats.
Är supinum infinitiv?
Svenska verb böjs enbart efter tempus och kan bilda fyra olika former: infinitiv (grundform), presens, preteritum och supinum. Majoriteten av de svenska verben ingår i denna grupp. Alla slutar på bokstaven a när de är i grundform, -ar i presens och -ade i preteritum.