Innehållsförteckning
Vad bildas det då kolväten brinner?
Vid fullständig förbränning av rena kolväten bildas koldioxid och vatten samtidigt som det frigörs energi. Den ökade koldioxidhalten i luften, som förbränningen av kolväten medför, bidrar till växthuseffekten.
Hur separeras kolväten?
För att kunna använda dessa måste de separeras, vilket normalt sker med en form av destillering som kallas raffinering. Då hettar man upp oljan och leder in ångorna i ett stort torn. Lättare kolväten stiger högre upp i tornet än de tyngre och dessa kan på så vis skiljas från varandra beroende på storlek.
Hur gör man när man raffinerar olja?
Råoljan upphettas under tryck till mellan 370 °C och 430 °C och pumpas in i den nedre delen av en destillationskolonn. Destillationskolonnen är uppdelad i 20-30 nivåer med 60 centimeters mellanrum. De nivåer som är längst ned är varmast och sedan avtar temperaturen ju högre upp man kommer.
Hur brinner kolvätet i luften?
När ett ämne som innehåller kol, brinner reagerar det med luftens syre och bildar koldioxid och vatten. Ibland finns det föroreningar uppblandade med kolvätet som gör att det bildas fler ämnen. I råolja finns till exempel ofta lite svavel. Den kemiska formeln för förbränning är lika för alla kolväten.
Vad är olika typer av kolväten?
Olika typer av kolväten Kolväten förekommer vid rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen. Asfalt, vax och paraffin är exempel på kolväten som förekommer i fast form. De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten.
Kan det finnas föroreningar i kolvätet?
Ibland finns det föroreningar uppblandade med kolvätet som gör att det bildas fler ämnen. I råolja finns till exempel ofta lite svavel. Den kemiska formeln för förbränning är lika för alla kolväten. Kolväte + Syre → Energi + Koldioxid + Vatten.
Hur många kolväten används som motorbränsle?
Olika kolväten med ungefär 5-10 kolatomer används som motorbränsle, bensin. Ännu längre kedjor har de ämnen som ingår i råolja, eldningsolja och diesel. Bland andra användningsområden finns lösningsmedel, vilket främst omättade, mindre kolväten som eten och propen används.