Innehållsförteckning
Vad händer med AD y )- kurvan när skattesatsen minskar?
Mekanismen är att högre priser minskar real penningmängd M/P. Detta driver upp räntan, vilket minskar efterfrågan (investeringarna) och därmed produktionen. AD-kurvan skiftar utåt om penningmängden ökar (expansiv penningpolitik) och om offentlig konsumtion ökar eller skatter minskar (expansiv finanspolitik).
Vad skiftar AS kurvan?
Slutsats: AS-kurvan skiftar uppåt. Hur ändras AS- kurvan om den förväntade prisnivån, Pe ökar? AD-kurvan, den aggregerade efterfrågerelationen (aggregate demand relation) beskriver hur prisnivån påverkar produktionsnivån, när denna är ett resultat av jämvikt på varu- och penningmarknaden.
Hur härleds IS kurvan?
IS-kurvan härleds av varumarknaden (den Keynesianska korsmodellen) och visar vilken ränta som krävs vid varje given BNP för att varumarknaden skall vara i jämvikt. En förändring i statliga utgifter (G eller T) förskjuter IS-kurvan.
Vad är varu och tjänstemarknad?
Det finns flera olika typer av marknader, till exempel varu- och tjänstemarknader där man säljer och köper varor och tjänster, arbetsmarknader där arbetsgivare och arbetstagare möts och arbetskraft säljs och köps och finansmarknader där man köper och säljer kapital i olika former såsom aktier, obligationer, lån och …
Vad är Jämviktsränta?
Jämvikt infaller när räntan är på den nivån där utbudet av pengar är samma som efterfrågan. Exempel: Riksbanken (Rb) vill höja jämviktsräntan för att kyla av ekonomin. De måste då minska penningutbudet för att inte få ett utbudsöverskott av pengar.
Varför lutar AD kurvan nedåt?
AD-kurvan bygger på IS-LM modellen. Från denna hämtar vi en nedåtlutande (negativ) relation mellan produktion och priser. Mekanismen är att högre priser minskar real penningmängd M/P. Detta driver upp räntan, vilket minskar efterfrågan (investeringarna) och därmed produktionen.
Vad är autonom efterfrågan?
Multiplicerat med förändringen i autonom efterfrågan ger multiplikatorn vad förändringen i BNP blir. ΔY = multiplikator * ΔAD(autonom). Multiplikatorn bestäms av den marginella utgiftsbenägenheten, d.v.s. hur stor andel av varje intjänad krona som en konsument är villig att lägga på konsumtion.