Innehållsförteckning
Vad händer när man kokar Eter?
Vattnet i flaskorna avkyls genom att de snabba molekylerna med hög kinetisk energi lämnar beklädnaden runt flaskan. Beklädnaden kyls då ner och genom värmeledning kyls även själva flaskan samt till sist även vattnet inuti flaskan ner. Värme leds alltså från vattnet inuti flaskan till den omgivande luften.
Vad är Saltvattens kokpunkt?
Därmed kokar vattnet ganska länge och till slut (ganska snabbt) kommer temperaturen upp till 100° och förblir där. Skillnaden mellan saltvattnet och vattnet var att termometern visade 100° som max vid bara vatten men kom upp till max 108° vid saltvatten.
Vad är det för skillnad mellan kokning och avdunstning?
Avdunstning (evaporation) innebär att ett ämne övergår från fast eller flytande form till gasform. Avdunstning från fast form kallas också sublimation. Avdunstning och förångning (kokning) är inte samma sak. För att ett ämne ska förångas måste energi tillföras genom uppvärmning.
Vad händer med molekylerna när man värmer is till kokande vatten?
Ju varmare vattnet är, desto snabbare rör sig molekylerna. I vatten av en viss temperatur rör sig dock några molekyler snabbare och några långsammare. De snabbaste vattenmolekylerna är de som lättast lämnar vätskeytan och förvinner ut i luften. Kvar blir de långsammare, ”kallare”, molekylerna.
Har saltvatten lägre kokpunkt?
Kokpunktshöjning beskrivet fenomenet att en vätska, exempelvis vatten, får en högre kokpunkt när ett annat ämne löses i vätskan. Av denna anledning har vatten med löst salt, exempelvis havsvatten, en högre kokpunkt än rent vatten.
Varför har koksalt en högre kokpunkt än vatten?
Jonbindningarna som håller ihop saltet är starkare än bindningarna som binder vattenmolekylerna till varandra (vätebindningar). Då krävs det en högre temperatur för att kunna bryta saltets bindningar och få det att gå över i gasform.
Hur förklarar man avdunstning?
Vid avdunstning övergår vatten från flytande form till gasform, det vill säga vattenånga. Avdunstningen består dels av direkt avdunstning från mark, våta växtdelar, vatten, snö och is, dels av växternas transpiration.