Innehållsförteckning
Vad kallas Silkesmaskens förvandling?
Silke är en naturlig proteinfiber som spinns av silkesmasken. Silkesmasken spinner en kokong av silke som skyddar den mot kyla, fukt och insekter under dess förvandling från en liten utsatt larv till fullvuxen silkesfjäril. Silke består av två huvudsakliga proteiner – sericin och fibroin.
Vad äter Silkesfjärilen?
Silkesfjärilen är en fjäril som är ekonomiskt betydelsefull då den producerar silke. Den har odlats i Kina i cirka 5000 år. Larven kallas silkesmask och dess föda består enbart av mullbärslöv.
Vad betyder Silkeslarver?
Mullbärssilke är silke som odlas i mullbärsträd, och silkeslarven lever av trädets blad. Silkesfibern i mullbärssilkeskokongerna kan vara 700-1500 meter lång. Larverna spinner in sig i silket för att förpuppas, men för att få fram silkestråden dödas larverna genom kokning.
Varför spinner larven trådar?
Larven lever på mullbärsträd. När det är dags för larven att bli puppa spinner den omkring sig en kokong som skall skydda den under metamorfosen till fjäril. Tråden vävs sedan till tyg som i svenskan kallas siden, i andra språk är allt silke.
Hur får man fram silke?
Det går åt ca 5000 silkesmaskar för att göra en kimono i rent silke. Kokongresterna tillsammans med utgallrade kokonger kardas och kammas innan de spinns till grövre garner eller används som stoppning. Trådarna från vildsilke är grövre och ojämnare än mullbärssilket.
Vad är Mullbärssiden?
Mullbärssiden är den typ av siden som odlas i Kina och som de allra flesta sidentyger är gjorda av, en liten vit kokong. Mullbärsträden blir föda för fjärilens larver.
Hur tillverkas silkestråd?
Kokongerna upphettas så att larverna dör. När man sedan kokar silket avlägsnas proteinet som klistrar samman trådarna och silkestråden är färdig att användas. Varje kokong kan ge upp till 800 meter sammanhängande tråd.