Innehållsförteckning
Vad kostar en askgravplats?
Men en askgravplats är det kyrkogårdsförvaltningen som tar hand om. För detta tar man ut en avgift på cirka 3 000 – 9 000 kronor som betalas i förskott. Priset varierar mellan olika kyrkogårdar, och på vissa håll ingår namnplatta och gravering i denna avgift.
Måste alla kremeras?
Det finns ingen lag som säger att man måste bli kremerad men om man blir det så gäller tydliga riktlinjer för krematorierna. I begravningslagen fastslås det att inte vem som helst får starta ett krematorium.
Hur stor andel blir kremerade?
I dag kremeras drygt 80 procent av alla avlidna i Sverige. Detta trots att metoden historiskt är främmande inom både kristendomen, judendomen och islam.
Hur fungerar askgravlund?
Vad är en askgravlund? En askgravlund är en variant av en minneslund, men med ett par viktiga skillnader: dels får anhöriga vara med vid gravsättningen, och dels får namnet av den avlidne finnas i askgravlunden. En namnskylt eller plakett kan sättas upp för att hedra den avlidne och tas bort efter ca 25 år.
Får man begravas utan kremering?
Kista. Det finns inget i svensk lag som säger att en avliden måste jordfästas eller kremeras i kista. Men av arbetsmiljömässiga själ kräver krematorierna att kroppen läggs i en kista vid kremering. Vid jordbegravning är det huvudmannen för begravningsplatsen som bestämmer om kista måste användas eller inte.
Har man öppen kista i Sverige?
Det finns inga förbud mot att ha en öppen kista vid begravningsceremonin, men oftast har man stängd kista med hänsyn till begravningsgästerna. Ska kistan vara öppen under ceremonin är det därför viktigt att informera alla gäster i god tid innan begravningen så att den öppna kistan inte förvånar eller chockar dem.
Måste man ha en kista vid begravning?
Det finns ingen lag på att man måste ha en begravningsceremoni, det är endast själva gravsättningen av aska eller kista som är lagstadgad. En del familjer väljer att avstå från en begravningsceremoni.
Får man kremeras inom kristendomen?
Den kristna kyrkan utövade länge ett starkt motstånd mot kremering, och romersk-katolska kyrkan utfärdade 1884, 1886, 1892 och 1926 förbud mot kremering, även om det medgavs att kremering inte stred mot kyrkans dogmer utan enbart mot kyrklig sed.