Innehållsförteckning
Vad lär man sig i barn och fritid?
Det här lär du dig på barn- och fritidsprogrammet Du får lära dig att bidra till livskvalitet och välmående. Du får också kunskap om hur andra människor lär sig saker och hur de växer och utvecklas. Du får också lära dig om samarbete och kommunikation. VI får lära oss väldigt mycket om kommunikation.
Vilka kurser ingår i Barn och fritid?
Programgemensamma ämnen 700
- Hälsopedagogik 100.
- Naturkunskap 1a2 50.
- Kommunikation 100.
- Lärande och utveckling 100.
- Människors miljöer 100.
- Pedagogiskt ledarskap 100.
- Samhällskunskap 1a2 50.
- Svenska 2/Svenska som andraspråk 2 100.
Hur mycket tjänar man på barn och fritid?
En genomsnittlig lön för en utbildad barnskötare ligger på cirka 23 000 kr/månad medan en elevassistent tjänar cirka 24 000 kr/månad. För den personliga assistenten är genomsnittslönen på drygt 26 500 kr/månad.
Vad kan man läsa vidare till efter förskollärare?
Som förskollärare kan du vidareutbilda dig inom olika specialområden som särskola eller olika pedagogiska inriktningar som kan kräva speciell utbildning, till exempel Waldorf, Montessori och Reggio Emilia. Vidare finns det en mängd olika områden inom vilka det för en förskollärare kan vara relevant att fördjupa sig.
Är det mycket plugg på barn och fritid?
I skolan får man plugga mycket men praktiken gör att du får komma ut i verkligheten och verkligen får känna på och göra det du brinner för. Vilka egenskaper ska jag ha om jag ska läsa barn- och fritidsprogrammet? – Det krävs att du som person är intresserad av psykologi och har en vilja att jobba med människor.
Vad kan förskollärare jobba med?
Förskollärare arbetar med att utmana de yngre barnens lärande och utveckling fram till att de börjar på en grundskola. I det dagliga arbetet med barnen ingår bland annat lek, samtal, sång, drama och bild. Du har även föräldrakontakter och ansvar för pedagogisk dokumentation.
Vad krävs för att bli Förskolechef?
De flesta förskolechefer är i grunden Förskollärare men det finns exempel på när förskolechefer har annan tidigare utbildningsbakgrund, t. ex lärare, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare eller socionomer. Det finns ett mindre antal verksamma förskolechefer som saknar formell eftergymnasial utbildning.