Innehållsförteckning
Vilken funktion har den röda benmärgen?
I den röda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar. Den gula benmärgen innehåller till stor del fett. I den svampaktiga delen av benet finns röd benmärg hos både vuxna och barn. I märghålan är benmärgen röd hos barn, men blir mer gulfärgad ju äldre du blir.
Vad är röda blodkroppar?
Röda blodkroppar, erytrocyter, är en del av blodet och utgör tillsammans med vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar nära 50 % av blodet. Deras uppgift är att frakta syre till cellerna, och koldioxid från dem till lungorna.
Har du brist på röda blodkroppar?
Vid brist på röda blodkroppar så har du blodbrist, alltså anemi. Symptom. Det vanligaste symptomet på blodbrist är trötthet. Du kan också få yrsel, hjärtklappning, huvudvärk och öronsus. Symptomen beror dock på hur långsamt eller snabbt du får blodbrist och om kroppen hinner anpassa sig.
Har du röda blodkroppar i urinen?
Om du har röda blodkroppar i urinen så är din urin något brunfärgad eller rosafärgat. Då kan du få lämna ett urintest för att kontrollera detta. Den vanligaste orsaken till röda blodkroppar i urinen är urinvägsinfektion. Men ibland behöver blod i urinen inte betyda någonting.
Har du för många rödkroppar i blodet så ökar risken för blodpropp eller blödningar?
Har du för många röda blodkroppar i blodet så ökar risken för blodpropp eller blödningar.
Kan man dö av MDS?
Prognosen vid MDS varierar mycket från patient till patient. Vissa patienter har en stillsam sjukdom som man kan leva med under många år, medan andra har en mer allvarlig sjukdom som inom kort tid utvecklas till leukemi.
Varför tar man ett benmärgsprov?
Benmärgsprov. Vid misstanke om blodcancer vill man oftast ta ett benmärgsprov. Med hjälp av en nål och en spruta kan man ta ut lite av benmärgen som finns inne i skelettet. Platsen för sticket är oftast höftbenskammens bakre del på den översta delen av bäckenbenet.
Är MDS cancer?
Det är stor risk att MDS övergår i akut leukemi som är mycket svårbehandlad. I cirka vart tionde fall orsakas MDS av en tidigare behandling som skadat benmärgens stamceller, oftast cellgifter mot cancer. Den enda möjligheten att i dag bota MDS är transplantation av benmärg.
Vad består den levande benvävnaden av?
Den organiska delen består huvudsakligen av kollagen och andra proteiner. Den icke-organiska delen består av kalciumfosfat. Benvävnaden innehåller fyra typer av celler: osteocyter, osteoblaster, osteoklaster och osteoprogenitorceller. Osteocyterna är de celler som det finns flest av.
Varför får man MDS?
Majoriteten av de som drabbas av MDS är äldre än 55 år. Risken att drabbas av MDS är större om du tidigare har behandlats med cytostatika, man kan även se att höga doser av joniserande strålning (strålbehandling, strålolyckor) ökar risken.
När MDS utvecklas till AML?
MDS är en klonal blodsjukdom som stegvis utvecklas i hematopoetiska stamceller och som leder till successiv ökad mognadsstörning i märgen, med tilltagande cytopeni som följd. På sikt finns risk för övergång i akut myeloisk leukemi (AML).
Hur gör man en Benmärgsbiopsi?
Benmärgsprovet tas med en nål. Nålen går in en halv centimeter i höftbenet och suger upp en liten mängd benmärg. När benmärgen sugs ut kan det kännas obehagligt i några sekunder. Ibland tar läkaren också ett vävnadsprov av benmärgen, en så kallad benmärgsbiopsi.
Vad är Benmärgspunktion?
För att kunna studera benmärgens celler görs en benmärgspunktion. Man punkterar vanligtvis höftbenskammen (cristapunktion) och aspirerar benmärg. Benmärgspunktion kan ge viktig information vid utredning av till exempel blodbrist och andra blodsjukdomar. Benmärgspunktion kan också utföras i sternum (bröstbenet).
Hur länge lever blodplättar?
Trombocyter överlever i blodcirkulationen omkring 8 till 10 dagar, och benmärgen måste ständigt bilda nya trombocyter för att ersätta dem som bryts ned, används upp, eller går förlorade genom blödning.
Hur bildas benmärg?
Hematopoes är bildandet och utvecklingen av blodceller i benmärgen. Processen att utveckla olika blodceller från dessa pluripotenta stamceller kallas hematopoes och innebär att stamcellerna under inflytande av vävnad och hormonella faktorer utvecklas till olika typer (linjer) av blodceller.